Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Apixaban bättre än warfarin för att förhindra stroke

2011-08-29 Pressmeddelande från Uppsala universitet
Apixaban, ett nytt blodförtunnande läkemedel, är bättre än warfarin för att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer. Det visar en ny omfattande läkemedelsstudie som letts av bland annat Uppsala Clinical Research Centre, Uppsala universitet. Resultaten presenterades idag av vid Europeiska hjärtkongressen i Paris och publicerades samtidigt i New England Journal of Medicine.
ARISTOTLE-studien var en randomiserad, dubbelblind klinisk studie på 18 201 patienter vid 1034 kliniska testcentra i 39 länder. Studiedeltagarna har slumpmässigt behandlats med antingen apixaban (5 mg två gånger dagligen) eller warfarin under i genomsnitt 1,8 års tid.

Förutom att apixaban visade sig vara bättre än warfarin på att förebygga stroke visade studien också att behandlingen med apixaban ökade överlevnaden och minskade blödningsrisken jämfört den nuvarande standardbehandlingen med warfarin. Behandlingsvinsten med apixaban observerades även efter hänsyn till att kvaliteten på warfarinbehandling varierar mellan olika länder och sjukhus, det vill säga även på sjukhus med god kvalitet på waranbehanding som i Sverige.

- Resultaten från den här studien är av stor betydelse eftersom warfarin är effektivt för att förebygga stroke och denna studie visar att apixaban minskar den relativa risken för stroke med ytterligare 21 procent. Dessutom minskade den relativa risken för stora blödningar med 31 procent och den relativa risken för död minskade med 11 procent, berättar Lars Wallentin, professor vid Uppsala Clinical Research Centre, Uppsala universitet.

Tillsammans med Christopher B. Granger, professor vid Duke Clinical Research Institute, North Carolina, USA, har han lett studien av det nya läkemedlet.

Behandling med apixaban resulterade i ett statistisk signifikant bättre skydd mot stroke jämfört med warfarin (P=0.011), färre större blödningar (P<0.001) och lägre dödlighet (P=0.047). Risken för att drabbas av hjärnblödning minskade med cirka 50 procent. Per 1000 apixabanbehandlade patienter förhindrades 6 fall av stroke, 15 fall av större blödningar, och 8 dödsfall jämfört med warafinbehandling.

Apixaban har dessutom många praktiska fördelar över warfarin, menar Lars Wallentin. Till exempel behöver man inte regelbundet mäta blodets koagulerandeförmåga och till skillnad från warfarin har apixaban få interaktioner med andra mediciner eller födoämnen. Dessutom tolererades apixaban bättre än warfarin då det var färre studiedeltagare med apixaban som valde att avbryta behandlingen i förtid. Kvaliteten på warfarinbehandling mäts som tid i terapeutiskt fönster och fördelarna med apixaban var kvarstod även när analyserna justerats för detta.
 
- Det finns ett stort behov av ny behandling av förmaksflimmerpatienter med ökad risk för stroke. Endast cirka hälften av alla patienter som behöver behandling får behandling och anledningen till detta är warfarinets många begränsningar, säger Lars Wallentin.

Förmaksflimmer är en vanlig form av icke-normal hjärtrytm och ca 150 000 svenskar är drabbade. Förmaksflimmer uppstår när den elektriska aktivitet i hjärtats förmak inte är samspelt och resulterar i oregelbundna hjärtslag vilket får till följd att hjärtats förmåga att dra ihop sig blir nedsatt. Blodet stagnerar därför i hjärtats förmak vilket leder till bildning av blodproppar i förmaket därmed risken att drabbas av stroke.

Apixaban är en oral direkt faktor Xa hämmare som specifikt hämmar ett steg i koagulationsprocessen. Läkemedlet är sedan tidigare godkänt för förebyggande av blodpropp i benen vid ortopedisk kirurgi.

Warfarin är en vitamin K antagonist som hindrar bildningen av blodets  koagulationsfaktorer. Tidigare studier har visat att patienter med förmaksflimmer och andra risk faktorer för stroke som använder warfarin under en längre tid minskar risken för stroke med upp till 70 procent. Warfarinbehandling kräver regelbundna blodprover för att kontrollera om dosen behöver justeras och vissa läkemedel och födoämnen måste undvikas för att dessa inte ska påverka effekten av warfarin. Dessutom ökar risken för blödningar inklusive hjärnblödning vid warfarinbehandling.

Resultaten presenterades idag av Lars Wallentin och Christopher B. Granger vid Europeiska hjärtkongressen i Paris. Studiens huvudresultat publicerades samtidigt i New England Journal of Medicine’s nätupplaga.

Studien finansierades av Bristol-Myers Squibb, Co och Pfizer Inc.

För mer information kontakta:
Lars Wallentin, Professor i kardiologi, Uppsala Clinical Research Centre, Uppsala universitet. Tel: 070-631 35 66, E-post: Lars.Wallentin@ucr.uu.se

Claes Held, Docent/Överläkare i kardiologi, Uppsala Clinical Research Centre, Uppsala universitet, Tel: 070-616 47 75, E-post: Claes.Held@ucr.uu.se

Christina Christersson, Överläkare i kardiologi, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, Tel: 070-309 06 04, E-post: Christina.Christersson@akademiska.se
Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.