– Reformen handlade därför primärt om något annat, nämligen om tillgång till den symboliska dimensionen av äktenskapet, förklarar Caroline Sörgjerd.
Från ett strikt juridiskt perspektiv är äktenskapet ett kontrakt som skapar en civilstatus. Men äktenskapet är inte något ”vanligt” kontrakt. Det finns även en symbolisk dimension till äktenskapet som inte kan förklaras enbart utifrån en juridisk synvinkel och som är nära kopplad till äktenskapets historiska, religiösa och kulturella funktion i Sverige.
Caroline Sörgjerd har utforskat vad som karakteriserar äktenskapet i Sverige. För att förstå vad äktenskapet är på 2000-talet har det varit nödvändigt att utforska äktenskapets historiska funktion i Sverige under de senaste 300 åren. Hon har också inkluderat jämförelser med Nederländerna och Spanien när det gäller rättsutvecklingen mot ett könsneutralt äktenskapsbegrepp, liksom en översikt av utvecklingen beträffande synen på samlevnadsformer på EU-nivå och som en del av de mänskliga rättigheterna.
– Det svenska samhället har genomgått avsevärda förändringar, särskilt under 1900-talet. Välfärdsstaten har etablerats och individens frihet och rättigheter har hamnat i fokus. I avhandlingen diskuteras hur dessa förändringar påverkat äktenskapets ”väsen” och vilken roll äktenskapet bör spela i Sverige i framtiden, säger Caroline Sörgjerd.
För mer information, kontakta Caroline Sörgjerd, tel: 018-471 22 69, 073-610 33 34 caroline.sorgjerd@jur.uu.se
Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.