Upplevt livshot påverkar den psykiska hälsan – även om man inte varit direkt utsatt

En svår händelse kan leda till en överdos av känslor och intryck. Det är normalt och kan ses som ett tecken på att psyket och kroppen är upptagen med att bearbeta det som hänt. Men för alla avtar inte reaktionerna efter hand. Av avhandlingen framgår att omkring 30 procent av de som befunnit sig i katastrofområdet fortfarande efter fjorton månader upplevde nedsatt psykisk hälsa, exempelvis posttraumatiska reaktioner, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Mest oväntat var att hela 20 procent av dem som uppgav att de fortfarande mådde dåligt inte hade varit direkt utsatta för flodvågen, inte blivit svårt skadade eller mist någon närstående – men ändå upplevde situationen som livshotande.

– Det tycks som att själva upplevelsen av livsfara lämnar spår hos den drabbade, säger Lars Wahlström, verksam på enheten för kris- & katastrofpsykologi vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM) och forskaren bakom avhandlingen.

Ett sätt att fånga upp personer i riskzonen skulle kunna vara att ställa några enkla frågor i det akuta skedet. Metoden skulle enligt Lars Wahlström kunna användas vid större katastrofer, men även vid exempelvis trafikolyckor, övergrepp, misshandel och rån.

Det kan räcka med att en sjuksköterska på akuten sätter sig en stund med patienten och frågar vad de varit med om och hur de upplevde situationen. Om den drabbade ger uttryck för att ’jag trodde jag skulle dö’ så bör man följa upp patienten allra senast efter en månad, när den akuta reaktionen har lagt sig, och höra sig för om hur personen mår, säger han.

De som blev svårt skadade och befann sig i vattnet eller på stranden när flodvågen kom mådde dock ännu sämre, visar avhandlingen. Sämst var läget för dem som varit med om flera svåra upplevelser samtidigt under katastrofen. De som var missnöjda med stödet de fått hade också oftare psykiska besvär. Av resultaten framgår också att få var sjukskrivna 14 månader efter katastrofen trots att de varit med om svåra upplevelser och fortfarande hade besvär.

– Alla drabbade behöver ett gott bemötande och rätt hjälp i tid för att kunna bearbeta upplevelser och gå vidare i livet. Våra resultat är användbara för det framtida omhändertagandet av drabbade vid både större och mindre katastrofer och olyckshändelser. Främst gäller det att hälso- och sjukvårdens personal fördjupar sina kunskaper om hur man bemöter och bedömer vilka drabbade som behöver följas upp och vilka som klarar sig på egen hand med hjälp av närstående, säger Lars Wahlström.

Doktorsavhandling: Disaster and recovery, Lars Wahlström, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet samt CeFAM. ISBN: 978-91-7409-971-3. Disputation skedde 9 september 2010. CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.