I Europa och Asien är fästingburen encefalit (TBE) en mycket elakartad flavivirussjukdom, som orsakas av att TBE-virus infekterar det centrala nervsystemet. Idag känner man till tre typer av TBE-virus, men det finns ytterligare ett antal närbesläktade virus som kan ge helt andra symptom med alltifrån blödarfeber till sjukdomar som främst drabbar boskap. Antalet infektioner orsakade av TBE-virus ökar i Östersjöområdet, och viruset verkar etablera sig i nya regioner. De mer aggressiva sub-typerna, Sibirisk- och ”Far Eastern”-TBE, finns i Baltikum och nyligen hittades stammar av Sibirisk TBE i Finland.
- Jag är intresserad av att ta reda på var gränsen för de olika virusvarianterna går i Östersjöområdet, säger Magnus Johansson, docent i biokemi.
Han och hans kollegor Wessam Melik, Annelie Elväng, Yann Bertrand, Mikael Lönn och Michael Wigerius, arbetar med fästing- och myggburna sjukdomar, bland annat i ett projekt där de undersöker spridningen av olika former av TBE.
De har också tittat på hur viruset förökar sig i cellerna. För det har forskargruppen behövt samla in fästingar från områden där viruset är vanligt förekommande. Ett insamlingsställe – Torö i Stockholms skärgård - visade sig vara särskilt ”lyckosamt”. Genom den mängd virus som fanns i fästingarna där kunde man för första gången sekvensera TBE-virusets hela RNA-genom direkt från fästingar. Genomet har sedan använts i Magnus Johanssons grupp för att konstruera viktiga verktyg för att studera TBE-virusets livscykel, och för att kunna utveckla framtida förbättrade TBE-virusvaccin.
- Vi har totalt samlat nästan 10 000 stycken fästingar i våra försök, berättar Magnus Johansson.
En överraskande upptäckt har gjorts med hjälp av datorsimuleringar. Det har visat sig att strukturerna i virusgenomet verkar vara temperaturkänsliga. Genom att de temperaturmässiga förutsättningarna ändras kan virusets förmåga att föröka sig också förändras.
- När en virusinfekterad fästing, som är kallblodig, suger blod från ett djur eller en människa, höjs temperaturen i fästingkroppen, och därmed ändras temperaturen i virusets omgivning. Detta är förmodligen en mycket viktig aspekt i forskningen kring förekomst och spridning av viruset i naturen, säger Magnus Johansson.
Magnus Johansson och hans forskargrupp tilldelades i höst drygt 6 miljoner kr i projektmedel för det treåriga projektet "Molecular epidemiology, molecular evolution and vaccine development of Tick-borne encephalitis virus within the Baltic Sea region". Projektet har tre delmål: 1) Studera molekylär epidemiologi av TBEV i fästingar, alltså TBEV-förekomst i fästingar (till exempel vilka subtyper WE-, S- eller FE- TBEV) och dess spridning i framförallt i nordöstra Polen och norra Sverige. 2) Studera molekylär evolution av TBEV i olika värdceller, alltså fästing kontra däggdjursceller. 3) Ta fram kandidater för ett förbättrat TBEV vaccin.
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.