Skräddarsydda fetter i ny och nyttig matolja

– Genom att göra den här oljan vill vi inte bara skapa en nyttig olja utan även utforska effekterna av linolensyran, som till skillnad från de mer ”heta” fiskfetterna DHA och EPA är väldigt lite studerad. Därför känner vi Idag till för lite om linolensyrans effekt. Men det finns indikationer på att linolensyra förbränns snabbare i kroppen än andra fettsyror, något som är känt sedan tidigare, berättar Julia Svensson, doktorand i Bioteknik och Nutrition vid Lunds universitet. Hösten 2011 lägger hon fram sin avhandling.

Essentiella fettsyror är fettsyror som människan måste få via kosten, eftersom kroppen inte själv kan tillverka dessa byggstenar. För de flesta människor, som äter en varierad kost, är det inget problem att få i sig tillräckligt med linolensyran som finns framförallt i vegetabilier och växtoljor.

– Men äter man inte fisk blir linolensyra en viktig källa för DHA och EPA. Kroppen omvandlar alltså linolensyra till DHA och EPA när det behövs. Och hos gravida kan man se en ökad omvandling av linolensyra till EPA och DHA eftersom dessa är viktiga för fosterutvecklingen, understryker Julia Svensson.
Resultaten visar att ALA-oljan höjer nivån på de mer hälsosamma, omättade fetterna i blodet. De visar också att linolensyran stannade kvar i blodet längre än forskarna väntat. Linolensyrans placering i fettmolekylen, eller triglyceriden, tros vara förklaringen.

– En rimlig hypotes är att eftersom linolensyra sitter mer skyddad i många av triglyceriderna i ALA-oljan hamnar den då även på samma skyddade plats i blodfetterna. Detta kan leda till att mer linolensyra kan komma till användning i fler organ än vad de normalt gör då de annars bryts ner och används snabbare, antar Julia Svensson.

I nuläget finns det inga planer att sälja ALA-oljan i butik. Linfröoljas smak slår fortfarande igenom och behöver mildras ytterligare, men enligt Julia Svensson finns det teknik som kan lösa det.

Så här gick testet till:

19 kvinnor och 28 män deltog i studien. Varje person åt tre testmåltider innehållande raps-linfröolja, smör eller olivolja. Dagen före testdagen fick de fasta efter kl 21.00. Följande morgon togs ett fasteblodprov där hälsostatus och samtliga blodfetter kontrollerades. Testmåltiden bestod av testfettet blandat i mannagrynsgröt, mellanmjölk, björnbärssylt och en skiva bröd med skinka. Måltiden innehöll 35 g testfett och ca 810 Kcal. Blodprov togs därefter 1, 3, 5 och 7 h efter måltiden, vid vilka samtliga blodfetter analyserades. Försökspersonerna fastade under dagen.

Julia Svensson är fram till april föräldraledig. När hon kommer tillbaka ska hon först och främst studera klart hur kvinnor reagerar på de olika fetterna.
Hon och hennes kollegor kommer bl a också att studera om fetterna ger olika mättnad. Dessutom kommer de bl a att utvärdera om hormonstatus, träning, midjemått och hur den vardagliga dieten i övrigt påverkar hur kroppen tar upp fett efter måltiden.

För mer information, kontakta Julia Svensson, doktorand i Bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola, Julia.Svensson@biotek.lu.se, tel 0709 544647. Julia Svensson är föräldraledig men läser mail och svarar i telefon så gott hon kan. Handledare: Patrick Adlercreutz, Avd för Bioteknik, LTH, Patrick.Adlercreutz@biotek.lu.se och Lena Ohlsson, Gastroenterologi och Nutritionslaboratoriet vid Inst för Kliniska Vetenskaper, Lunds universitet, Lena.Ohlsson@med.lu.se. Tel 046-2220706. Bild på Julia Svensson finns i LU:s bildbank, http://bildweb.srv.lu.se/login/