Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Problem viktiga för elevers lärande i kemi

2010-02-10 Pressmeddelande från Stockholms universitet
Att få trassla med detaljer, problem och oförutsedda händelser under kemilektionerna kan gynna lärandet. Det visar Karim Hamza i sin avhandling om gymnasieelevers lärande i kemi som inom kort läggs fram vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Till skillnad från vad man tidigare trott tyder Karims resultat dessutom på att elevers alternativa förklaringsmodeller och uppfattningar oftast inte påverkar lärandet negativt. Tvärtom kan de vara en tillgång när gymnasieelever ska lära sig kemi.
Många elever har svårt att lära sig naturvetenskap i skolan. Två faktorer som särskilt pekats ut som orsak till detta är naturvetenskapens speciella utrustning samt elevernas olika föreställningar och uppfattningar om naturvetenskap. Genom att studera hur gymnasieelever resonerar om galvaniska element (enkla batterier) i kemiundervisningen visar Karim Hamza att elevers lärande i naturvetenskap tar olika vägar beroende på en mängd olika faktorer, utöver deras föreställningar och alternativa uppfattningar om kemi.

Karim Hamzas studie visar att elever behöver lära sig att urskilja och namnge olika delar och processer i det konkreta galvaniska elementet för att få användning även för sina mer generella kemikunskaper. Oförutsedda händelser, till exempel negativa värden på spänningen i batterielementet eller problem med att få det att driva en elmotor, ledde till att elevernas resonemang blev rikare och mer meningsfulla. Genom att låta elever reda ut vissa detaljer i det galvaniska elementet kunde de även förklara elementet mer naturvetenskapligt.

- Detaljer, problem och oförutsedda händelser kopplade till undervisningsmaterialet spelar en viktigare roll i elevernas resonemang än vad man tidigare trott. De utgör därmed potentiella resurser som en lärare kan använda för att stödja elevers lärande, säger Karim Hamza

Vilken betydelse alternativa uppfattningar hade för elevernas resonemang berodde på det sammanhang där uppfattningarna blev aktuella.

- När eleverna fick laborera med ett riktigt galvaniskt element hade de alternativa uppfattningarna oftast ingen betydelse. Men ibland utgjorde de faktiskt resurser för lärandet. När eleverna däremot resonerade kring en teckning av ett galvaniskt element hade de en något större betydelse, säger Karim Hamza.

Resultaten tyder på att det kan vara viktigare att koncentrera sig på de konsekvenser som en alternativ uppfattning får för elevens fortsatta resonemang, än att ta det eleven säger som uttryck för att eleven inte förstått den naturvetenskapliga förklaringen.

- Ofta har forskningen antagit att om en elev resonerar på ett annat sätt än det som är etablerat i naturvetenskapen, utgör detta automatiskt ett problem för lärandet. Mina resultat visar att de alternativa uppfattningarnas roll är betydligt mer komplex än så, säger Karim Hamza.

Avhandlingens namn
Contingency in high-school students’ reasoning about electrochemical cells: Opportunities for learning and teaching in school science. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:279988.

Ytterligare information
Karim Hamza, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet, tfn 070-733 43 75, 08-1207 66 06, e-post karim.hamza@mnd.su.se.

För bild
press@su.se eller 08-16 40 90.

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.