På väg mot insekticidfri återbeskogning

Utan åtgärder riskerar upp till 80 procent av alla planterade plantor att dö. Projektdeltagarna har därför fått i uppdrag att ta fram varsin plan för hur de ska arbeta för att minska användningen av insektsgifter. Deras strategier baseras på geografiska och strukturella förutsättningar, till exempel olika skadetryck och ägarförhållanden. Holmen satsar bland annat på att öka sådden kraftfullt, på stora plantor och på ett barriärskydd. SCA riktar istället in sig på att förbättra markberedningen, då man anser att en riktigt bra markberedning i många fall kan ge tillräckligt skydd mot snytbaggen. Sveaskog satsar på ökat användande av det mekaniska snytbaggeskyddet Conniflex för att skydda plantorna och Södra inriktar sig på mekaniska plantskydd tillsammans med förbättrad markberedning och grövre plantor.
- Det här är bara några exempel. Samtliga företag har ambitiösa planer på hur de ska minska användningen och sätter in betydande resurser i projektet. Förhoppningen är vi år 2013 kan sätta nya mål så att avvecklingen kan ske ännu snabbare, säger Uno Brinnen.

Fakta
* Varje år behöver totalt ca 150 miljoner plantor skyddas mot snytbaggar i Sverige. Av dessa svarar FSC-företagen för knappt hälften.
* I dag kombineras skogsvårdsåtgärder och kemisk behandling med insektsgifter, så kallade insekticider. Men i och med att insekticiderna kan komma att förbjudas måste skogsbruket utveckla alternativa sätt att skydda plantorna mot snytbaggeangrepp.
* De FSC-certifierade skogsföretagen har därför startat upp projektet ”På väg mot insekticidfri återbeskogning”. Syftet är att få en gemensam faktabas när det gäller möjligheter att reducera användningen av kemiska preparat.
* I projektet deltar de FSC-certifierade skogsföretagen. Projektledare är Magnus Peterson, Södra Skogsägarna.