Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Ny förståelse av kroniska hälsenesmärtor

2010-01-13 Pressmeddelande från Umeå universitet
Nya rön som visar att senceller kan producera nervsignalsubstanser ger nya infallsvinklar för förståelsen av processerna vid kronisk hälsenesmärta, skriver Dennis Bjur i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 15 januari.
Besvär från hälsenan (akillessenan) kan signalera att den helt eller delvis har gått av, men det kan också handla om s.k. kronisk hälsenesmärta (akillestendinos) med svullnad, stelhet och – på röntgen eller i mikroskop – typiska avvikelser jämfört med normala, ickesmärtande hälsenor. Kronisk hälsenesmärta är relativt vanligt hos både motionärer och elitidrottare, främst inom löpning, men också vid andra hälsenebelastande idrotter. Samma typ av smärtor har dessutom visat sig kunna drabba människor med relativt låg fysisk aktivitetsnivå.

Avhandlingen inriktar sig främst på att undersöka vilken typ av nerver med tillhörande signalsubstanser (transmittorer) och mottagarmolekyler (receptorer) som kan återfinnas i hälsenor och om antalet, typen och placeringen förändras i samband med kronisk hälsenesmärta. Resultaten visar att nerverna främst finns utanför själva senvävnaden, närmare bestämt i den luckra bindväven (paratenon), men också, om än i mycket begränsad omfattning, i själva senan.

De mest intressanta resultaten som redovisas i avhandlingen är dock att sencellerna (tenocyterna) visar reaktioner för enzymer som deltar i bildandet av nervsignalsubstanserna acetylkolin och olika katekolaminer. Dessa fynd är mycket tydligare i kroniskt smärtande senor än i smärtfria. Dessutom förekommer receptorer för dessa substanser i sencellerna.

Fynden visar att det finns faktiska förutsättningar för smärtsensationer i och omkring senan och att signalsubstanserna också kan påverka blodkärlen i vävnaden. Intressant nog talar även fynden för en lokal produktion av nervsignalsubstanser i sencellerna och att detta sker betydligt mer i kroniskt smärtande än i normala smärtfria senor. Nervsignalsubstanser kan uppenbarligen produceras och ge effekter i och runt hälsenan utan att det behöver finnas nervceller. Resultaten ger ny förståelse för vilka substanser i senan som kan ha stor betydelse för smärtprocessen. Förhoppningen är att de nya fynden ska leda till utveckling av nya behandlingsmetoder.

Dennis Bjur är uppvuxen i Mölltorp, Västergötland, och tog läkarexamen 1992 vid Göteborgs universitet. Han flyttade till Umeå 1996 och blev specialist i allmänmedicin och företagshälsovård. Parallellt med sin forskarutbildning har han arbetat som företagsläkare i Umeå. Han är doktorand vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för idrottsmedicin, samt Inst. för integrativ medicinsk biologi, enheten för anatomi.

Han kan nås påtel. 090-786 51 44, e-post dennis.bjur@live.se

Fredagen den 15 januari 2010 försvarar Dennis Bjur, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The human Achilles tendon: Innervation and intratendinous production of nerve signal substances - Of importance in the understanding of the processes in Achilles tendinosis (Den mänskliga akillessenan: Innervering och lokal produktion av nervsignalsubstanser - av betydelse för förståelsen av processerna vid akillestendinos).

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Biologihusets stora föreläsningssal (sal BiA201).
Fakultetsopponent är doc. Tomas Movin, Karolinska Institutet.

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.