Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Nya metoder kan förbättra vården av nyfödda

2010-12-10 Pressmeddelande från Örebro universitet
En snabb och säker diagnos är viktig för behandlingen av nyfödda barn med blodförgiftning. Örebroforskaren Andreas Ohlin, som själv är barnläkare, har utvecklat nya metoder som på sikt kan skapa stora förbättringar i vården av spädbarn som drabbats av en bakteriell infektion. Resultaten presenteras i en doktorsavhandling i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.
Andreas Ohlin arbetar på nyföddhetsavdelningen vid Universitetssjukhuset Örebro och han konstaterar att behovet av nya diagnostiska metoder är stort.

- Blodförgiftning hos nyfödda kan ha ett snabbt och dramatiskt förlopp, och de tidiga symptomen är ofta diffusa och svårtolkade. Dessutom är de diagnostiska metoder som finns i dag både inexakta och tidskrävande.

Det innebär att behandling med antibiotika normalt sätts in redan innan man fått ett provsvar som bekräftar infektionen och visar vilken bakterie det är frågan om.

Ny typ av blodprov

Därför har Andreas Ohlin både undersökt vilka symptom som är de mest karakteristiska för blodförgiftning hos nyfödda, och möjligheterna att ta fram nya och snabbare metoder för blodprov.

- Målet är att alla barn med allvarliga infektioner genast ska få rätt behandling, samtidigt som de barn som inte har någon infektion ska slippa onödig antibiotikabehandling, förklarar han.

Med dagens metoder tar det minst 48 timmar att få ett första preliminärt svar på ett blodprov, och mellan fem och sju dagar för det slutgiltiga resultatet. Men Andreas Ohlin har testat en snabbare analysmetod, så kallad PCR (Polymerase Chain Reaction), som bygger på modern genteknik.

Svar efter sex timmar

- Metoden är lovande och har potential att även upptäcka bakterieinfektioner som inte visar sig vid odlingsprov.

Till skillnad från traditionella odlingsprover, där man måste vänta på att de eventuella bakterierna i provet ska föröka sig på naturlig väg, innebär den nya tekniken att man på konstgjord väg startar en snabb kopiering av delar av bakteriens DNA. En bit bakterie-DNA tillförs provet, och om det finns bakterier i blodet kommer det att koppla ihop sig med motsvarande del av deras DNA och börja producera kopior.

Genom särskilda molekyler som avger ljus (fluorescens) vid kopieringen, kan man följa processen och redan efter sex timmar konstatera om det finns bakterier i blodet och hur stor mängden är.

Krävs mindre blod

Vid sidan av snabbheten har metoden dessutom den stora fördelen att fungera även med små mängder blod, vilket är särskilt viktigt i vården av spädbarn. Medan man från vuxna patienter normalt tar mellan 10 och 15 milliliter blod, är det sällan möjligt att ta mer än 1 milliliter från ett nyfött barn.

Andreas Ohlin har också visat att det går att använda PCR för att närmare identifiera, ”typa”, den bakterie, Staphylococcus epidermis, som oftast orsakar blodförgiftning hos nyfödda. Genom att ta reda på vilken stam eller typ av bakterien det handlar om, blir det möjligt att spåra var smittan kommer ifrån.

Andreas Ohlin disputerar på avhandlingen "Aspects on early diagnosis of neonatal sepsis" 10 december, klockan 09.00, i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro.

För mer information kontakta Andreas Ohlin, 073-613 72 00 eller andreas.ohlin@orebroll.se.

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.