Möjligt minska dödlighet av kycklingar vid transport

Det går dock att göra förändringar som kan sänka dödligheten, enligt den forskning som nu presenteras av forskningsassistent Annika Kulle och professor Krister Sällvik på Lantbrukets lantbruksteknik vid SLU i Alnarp.

Forskningen beskrivs i ett nytt faktablad från LTJ-fakulteten Förbättring av djurskydd och välfärd vid lastning av slaktkyckling – Kartläggning och förslag till förbättringar -”Chickload”.

Forskarna menar att det finns variationer på grund av årstid, uppfödare, djurvikt, stallklimatt med mera, som påverkar och att det går att göra förändringar som kan sänka dödligheten. I ett tidigare projekt framkom att det fanns skillnader i transportdödlighet mellan gårdar.

För att förklara skillnader i transportdödlighet jämfördes gårdar med låg dödlighet (0,085 procent) och gårdar med högre dödlighet (0,187 procent). En rad olika data från stallarna registrerades, som stallklimat, ventilation, och fukthalt i ströbädd samt fothälsa hos kycklingarna.

- Vi har inte kunna hitta några faktorer i djurstallens klimat som förklarar skillnader i transportdödlighet. Däremot ger en låg fukthalt i ströbädden, lägre än 37 procent, en bra fothälsa, säger Annika Kulle.

För gårdar med låg transportdödlighet, kunde det konstateras att fukthalten i ströbädden på dessa gårdar var högre än på gårdar med högre transportdödlighet. Denna skillnad var dock ej statistiskt säker.

Gårdarna med låg transportdödlighet har även haft en lägre slaktvikt och en lite lägre beläggning än gårdarna med en högre transportdödlighet.

Skillnaderna i tranportdödlighet dokumenterades under flera år innan det aktuella projektet genomfördes, och skillnaderna kvarstod även under projektet.

- De hypoteser som vi satt upp som möjligt skulle medföra en lägre transportdödlighet har fått förkastats. I flera fall har effekten varit den motsatta, det vill säga att gårdarna med högre transportdödlighet haft bättre värden på stallklimat än gårdarna med lägre transportdödlighet, säger Annika Kulle.

- Många gårdar bör dock kontrollera ventilationen och få klimatregleringen att fungera ändamålsenligt och erhålla den avsedda kapaciteten hos fläktarna. Endast 50 procent av gårdarna hade rekommenderad kapacitet.

Ny publikation: Förbättring av djurskydd och välfärd vid lastning av slaktkyckling – Kartläggning och förslag till förbättringar -”Chickload” av Annika Kulle och Krister Sällvik LTJ-fakultetens faktablad, Fakta från Partnerskap Alnarp, 2009:14

http://pub-epsilon.slu.se:8080/1450/01/AK_LBT_rapport_2009_slutligversion__epsilon.pdf

LBT, Lantbrukets byggnadsteknik, forskar och undervisar om husdjuren och landsbygdens byggnader, där biologi möter teknik.