Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Mindre gåtfull himlakropp med unika bilders hjälp

2010-10-15 Pressmeddelande från Uppsala universitet
Med hjälp av den unika Rosettakamera har en internationell forskargrupp lyckats bekräfta misstanken att en nyupptäckt ”komets” svans i själva verket är grus och damm utkastat i rymden efter en kollision. Dessutom ger bilderna kunskap om ungefär när kollisionen ägde rum. Studien publiceras idag i den högt ansedda tidskriften Nature.
I januari i år ställdes forskarna inför en svårlöst gåta. En ny, gåtfull himlakropp upptäcktes i vårt solsystem. Den såg ut som en komet och fick beteckningen P/2010 A2 så som föreskrivs av reglerna för kometupptäckter. Men banan visade sig totalt oförenlig med kometer. Den var i stället typisk för kropparna i den inre delen av asteroidbältet, dvs asteroider.

- Om det verkligen vore en komet, skulle det ställa gängse föreställningar om solsystemet på huvudet. Kometer är isiga himlakroppar och hör inte hemma i asteroidbältets innerkant, säger Hans Rickman, en av fem huvudansvariga forskare för teamet bakom studien.

Men om det inte var en komet, varför hade den då en svans? Asteroider med svans hade aldrig tidigare observerats. Det fanns dock en möjlig förklaring - nämligen om asteroiden nyligen hade kolliderat med en annan asteroid och mängder av grus och damm hade kastats ut i rymden. Då skulle detta kunna synas som en svans från långt håll, när en viss tid hade gått. Objektet såg mycket riktigt ut som resterna efter en asteroidkollision. Men så länge man bara hade bilder tagna från jorden, kunde man inte avgöra svansens verkliga form.

ESA:s rymdsond Rosetta, som 2014 ska komma fram till den komet som är dess
verkliga mål, visade sig vara rätt placerad för att fotografera himlakroppen P/2010 A2. Bilder togs i mitten av mars och analyserades av forskarna bakom Rosettakameran, som går under namnet OSIRIS* och innehåller filter utvecklade i Sverige.

Genom bilderna kunde forskarna bekräfta att en asteroidkollision under dagarna kring den 10 februari 2009 var i mycket god överensstämmelse med samtliga observationer. Trots att man vet att asteroiderna har krossats och stöpts om av kollisioner under solsystemets hela historia, har ingen kollision kunnat observeras tidigare.

-    Nu har vi chansen att lära oss betydligt mer om denna viktiga process genom alla bilder av P/2010 A2, säger Hans Rickman.

*Fotnot: Kameran OSIRIS har svenska filter, utvecklade av Spectrogon AB i Täby.

För mer information kontakta: Hans Rickman, hans.rickman@fysast.uu.se (bortrest till lördagkväll) eller kollegan Björn Davidsson, tel: 018-471 59 70, bjorn.davidsson@fysast.uu.se.

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.