- Levande skyddas av lagen om genetisk integritet. För drottning Kristina och för andra historiska personer finns det inga lagliga hinder, men det finns kanske ändå en integritet att skydda, säger Malin Masterton vid Centrum för forsknings- och bioetik.
Men vem är det då som har ett intresse av att skyddas? Enligt Malin Masterton kan delar av en persons identitet finans kvar efter döden. Ett sätt att se på identitet är som en livsberättelse som både står för sig själv och vävs ihop med andra människors berättelser. Sett på det här sättet har också döda ett namn och ett rykte som kan vara värt att skydda.
Om döda, liksom levande, har en integritet och ett rykte har de också moralisk status och vi kan göra fel mot dem. Enligt Malin Masterton har vi tre plikter gentemot de döda. Vi har en plikt att vara sanningsenliga för att bevara en persons rykte. Vi har också en plikt att respektera de dödas personliga integritet i forskningssammanhang. Slutligen har vi en plikt att erkänna fel som begåtts mot döda, som till exempel olagliga utgrävningar som skedde i början av 1900-talet.
- Jag argumenterar för att döda ska erkännas egen moralisk status, kopplat till vår respekt för mänskligt liv, säger Malin Masterton.
Avhandlingen är relevant både för hanteringen av kända historiska personer och för debatten om alla de anonyma mänskliga kvarlevor som finns bevarade på universitet, institutioner och museer. Framförallt är det urfolk som har reagerat på hanteringen av sina förfäders kvarlevor och krav på återförande och återbegravning måste bemötas i Sverige, både av arkeologer och museer.
I avhandlingen diskuterar Malin Masterton etiska riktlinjer för hanteringen av mänskliga kvarlevor och kommer med förslag till ändringar. Utgångspunkten är att även döda har en identitet i form av en livsberättelse.
- Vi kanske borde förhålla oss till samiska skelett på samma sätt som vi gör till drottning Kristinas DNA, säger Malin Masterton.
Malin Masterton försvarar sin avhandling den 29 maj 2010.
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.