Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Mänskliga kvarlevor på universitet och museer förpliktar

2010-05-12 Pressmeddelande från Uppsala universitet
På svenska universitet och museer finns mängder av mänskliga kvarlevor sparade. Det finns blodspår från både Karl XII och Gustav III och tillräckligt med DNA för att kunna testa om drottning Kristina verkligen var en ”riktig” kvinna. Den 29 maj försvarar Malin Masterton en avhandling om dödas moraliska status och skyddet för historiska personer. Hon diskuterar också våra plikter gentemot de döda.
Även för människor som varit döda länge räcker det med små mängder biologiskt material för att kontrollera en persons identitet eller testa för vissa sjukdomar. På Uppsala universitet finns en liten smula av drottning Kristinas DNA, tillräckligt mycket för att ta reda på om hon led av någon rubbning av könsutvecklingen. Testet i sig är inte tillräckligt för att sätta stopp för ryktet om att hon inte skulle vara en ”riktig” kvinna eftersom det inte utesluter andra tillstånd, men bara det faktum att det kan göras väckte tillräckligt många etiska frågor för en hel doktorsavhandling.

- Levande skyddas av lagen om genetisk integritet. För drottning Kristina och för andra historiska personer finns det inga lagliga hinder, men det finns kanske ändå en integritet att skydda, säger Malin Masterton vid Centrum för forsknings- och bioetik.

Men vem är det då som har ett intresse av att skyddas? Enligt Malin Masterton kan delar av en persons identitet finans kvar efter döden. Ett sätt att se på identitet är som en livsberättelse som både står för sig själv och vävs ihop med andra människors berättelser. Sett på det här sättet har också döda ett namn och ett rykte som kan vara värt att skydda.

Om döda, liksom levande, har en integritet och ett rykte har de också moralisk status och vi kan göra fel mot dem. Enligt Malin Masterton har vi tre plikter gentemot de döda. Vi har en plikt att vara sanningsenliga för att bevara en persons rykte. Vi har också en plikt att respektera de dödas personliga integritet i forskningssammanhang. Slutligen har vi en plikt att erkänna fel som begåtts mot döda, som till exempel olagliga utgrävningar som skedde i början av 1900-talet.

- Jag argumenterar för att döda ska erkännas egen moralisk status, kopplat till vår respekt för mänskligt liv, säger Malin Masterton.

Avhandlingen är relevant både för hanteringen av kända historiska personer och för debatten om alla de anonyma mänskliga kvarlevor som finns bevarade på universitet, institutioner och museer. Framförallt är det urfolk som har reagerat på hanteringen av sina förfäders kvarlevor och krav på återförande och återbegravning måste bemötas i Sverige, både av arkeologer och museer.

I avhandlingen diskuterar Malin Masterton etiska riktlinjer för hanteringen av mänskliga kvarlevor och kommer med förslag till ändringar. Utgångspunkten är att även döda har en identitet i form av en livsberättelse.

- Vi kanske borde förhålla oss till samiska skelett på samma sätt som vi gör till drottning Kristinas DNA, säger Malin Masterton.

Malin Masterton försvarar sin avhandling den 29 maj 2010.

Mer information kontakta Malin Masterton, telefon: 018-471 62 32, e-post: malin.masterton@crb.uu.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.