Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Lättare bedöma risken för nya våldsbrott

2010-12-14 Pressmeddelande från Lunds universitet
Oron för att förövare med allvarliga psykiska störningar ska begå nya våldsbrott är en fråga som ofta dyker upp i media och även diskuteras inom forskarvärlden. Läkaren Christina Gustavson har i en avhandling från Lunds universitet lagt fram två enkla riskfaktorer som bör uppmärksammas, nämligen tidig debutålder i alkohol/drogmissbruk och tidig första brottsdom.
Christina Gustavson är allmänmedicinare, psykiater och rättspsykiater samt överläkare vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Hon har studerat 100 personer som begått allvarliga våldsbrott som mord, dråp, mordbrand, grov misshandel och  sexbrott, och hänvisats till rättspsykiatrisk undersökning under åren 1998-2000.

Av de 100 personerna var 92 män och 8 kvinnor. Drygt hälften av dem dömdes till fängelse, de övriga till rättspsykiatrisk vård. Personerna följdes sedan under fem år. 20 av dem dömdes under denna uppföljningstid för nya grova våldsbrott.

Studiens huvudfråga var om det fanns några faktorer som skilde ut den femtedel som återfallit i våldsbrott. Ett svar var att förövare dömda till fängelse (de som av domstol ansetts inte ha en s.k. allvarlig psykisk störning) oftare återföll i våldsbrott än de som var dömda till rättspsykiatrisk vård.

– Tre fjärdedelar av dem som återfallit i våldsbrott hade varit dömda till fängelse. En förklaring kan vara att rättspsykiatrins patienter får medicin som kan göra dem mindre våldsbenägna. En annan möjlig förklaring är att de får hjälp med bostad och annat när de återfår sin frihet, vilket inte sker inom kriminalvården, säger Christina Gustavson.
Hennes studie visar också att enkla uppgifter om när en person börjat missbruka alkohol eller narkotika eller när någon fått sin första dom var lika bra på att förutsäga återfall i våldsbrott som komplexa riskbedömnings-skattningar.

– Dessa uppgifter kunde användas oberoende av varandra. Sambandet med återfall i våldsbrott var starkare ju tidigare personen i fråga börjat med missbruk och/eller kriminalitet, säger Christina Gustavson.

Hon understryker samtidigt att de samband hon fann gäller på gruppnivå och inte i fråga om enskilda personer. Hon vill också gärna understryka att det finns flera faktorer som har ett starkare samband med återfall i våldsbrott än allvarlig psykisk störning ¬– sådant som ungdom, manligt kön, missbruk och antal tidigare våldsbrott. De psykiskt störda patienterna står för en mycket liten del av våldet i samhället.

Avhandlingen heter "Risk and prediction of violent crime in forensic psychiatry". Christina Gustavson träffas på tel 033-6161000 eller christina.gustavson@med.lu.se. En länk till en nedladdningsbar bild på Christina Gustavson finns på www.lu.se/images/Nyhetsbilder/Christina.Gustavson.tiff.

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.