Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Långa telomerer kan kopplas till sämre minne

2010-04-23 Pressmeddelande från Umeå universitet
En grupp samarbetande forskare från universiteten i Umeå, Stockholm och Linköping publicerar nu data som visar att långa telomerer hos icke-dementa vuxna och äldre personer kan kopplas till sämre minne.
Kromosomernas ändpartier, telomererna, är viktiga för skydda generna innanför dem. Varje gång en cell delar sig förkortas dess telomerer. Efter många celldelningar blir telomererna så förkortade att cellen antingen självdör eller hamnar i ett åldrat, vilande stadium. Mätningar av telomerlängden ger därmed information om hur många gånger cellen tidigare har delat sig.

Den nya studien är en del av det stora Betula-projektet, som enligt Vetenskapsrådet är en av de tio starkaste forskningsmiljöerna i Sverige och som bl.a. har som mål att studera hur minnet förändras under åldrandet. Den omfattar 427 icke-dementa personer mellan 41 och 81 år. Forskarna undersökte om individer med olika former av apolipoprotein E (APOE) har olika telomerlängder i sina blodceller samt om variationer i telomerlängden har samband med minneskapaciteten, utvärderad med minnestest. Tidigare forskning har beskrivit samband mellan formen APOE e4 och hjärt-kärlsjukdom och demens. Man har även visat att denna variant ökar risken för en typ av minnesförsämring som är tydligast hos äldre personer utan demens. Det är en minnesförsämring i det s.k. episodiska minnessystemet, som förenklat sagt har till uppgift att komma ihåg episoder i livet.

I sammandrag visar den nu publicerade studien att personer med APOE e4 har längre telomerer än personer med andra APOE-varianter. Det framgick också att skillnaden i telomerlängd mellan APOE e4 och andra APOE-varianter ökade ju yngre personer som jämfördes. I den grupp som hade varianten APOE e4 visade individerna med de längsta telomererna sämre prestation på episodiska minnestester men inte på andra tester.

APOE-proteinet har en central roll för transport och omsättning av blodfetter, men de olika formerna verkar också ha olika effekter på andra processer i kroppen. e4-varianten är kopplad till sämre blodfetter, mer inflammation och ökad oxidativ stress jämfört med e2- och e3-varianterna. Man har tidigare visat att både inflammation och oxidativ stress leder till kortare telomerlängd. Därför var det överraskande att personer med e4-varianten hade längre telomerer än personer med de andra APOE-formerna. De längre telomererna stöder tanken att cellerna har genomgått ett lägre antal delningar och längdsskillnaden har uppstått någon gång före den nedre åldergränsen i studien. En sådan sänkt celldelning tidigt i livet kan vara en förklaring till att individerna med e4-varianten har sämre episodiskt minne än individer med andra varianter. Det behövs fler studier för att bekräfta dessa fynd och utröna genom vilka mekanismer som långa telomerer är kopplade till sämre episodiskt minne samt ev. även andra APOE e4-associerade processer i kroppen.

Bakom studien står forskarna Karl-Fredrik Norrback, Rolf Adolfsson, Göran Roos, och Lars Nyberg vid Umeå universitet; Lars-Göran Nilsson, Stockholm Universitet; och Thomas Karlsson, Linköpings Universitet samt doktoranden Mikael Wikgren. Projektsamordnare Annelie Nordin har även varit viktig för genomförandet av studien.

För mer information kontakta: MD, PhD Karl-Fredrik Norrback, Inst. för klinisk vetenskap, Enheten för psykiatri, Umeå universitet,
tel. 070-441 59 04,
e-post: karl-fredrik.norrback@psychiat.umu.se

Referens:
Wikgren M, Karlsson T, Nilbrink T, Nordfjäll K, Hultdin J, Sleegers K, Van Broeckhoven C, Nyberg L, Roos G, Nilsson LG, Adolfsson R, Norrback KF. APOE epsilon4 is associated with longer telomeres, and longer telomeres among epsilon4 carriers predicts worse episodic memory, Neurobiology of Aging, 2010 Apr 13 (10.1016/j.neurobiolaging.2010.03.004).

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.