Kontinuitet och lyhördhet i vården förbättrar cancerpatienters hälsa

– Om patientens egen förmåga till strategier för att exempelvis få i sig maten understödes av personalen kan deras hälsa öka, säger Margereth Björklund.

I sin avhandling har hon intervjuat 35 personer med huvud- och halscancer.

– Ett salutogent och hälsofrämjande synsätt innefattar ett gott bemötande från kompetent vårdpersonal där patienten upplever dialog, delaktighet och jämlikhet, säger hon.

Margereth Björklunds avhandling visar att kontakten med vården för vissa patienter ingav känslan av maktlöshet och sårbarhet. Dessa patienter upplevde ofta, både före och efter behandlingen, att de inte blev trodda eller respekterade då de beskrev sina problem och sin sjukdomsupplevelse. Samordningen mellan hälso- och sjukvårdens olika funktioner upplevdes som bristfällig under hela sjukdomsförloppet.

– Detta kan tyda på avsaknad av en patientprocessorienterad vårdorganisation i arbetet med en psykosocial rehabilitering, säger Björklund vidare som har arbetat som sjuksköterska på öronklinik i Helsingborg i 25 år och är adjunkt på Högskolan i Kristianstad sedan 11 år.
Forskningsresultatet visar att om personalen är tillgänglig, engagerad, respektfull och bekräftande ges patienterna chans till ökad makt och kontroll. De behöver också konstant känslomässigt stöd från närstående. En nära kontakt med djur och natur liksom anpassade aktiviteter ökar möjligheten att bemästra.  

– De delvis livshotande symtom som hotar deras existens och identitet vilket skapar en känsla av fångenskap men trots detta uttrycker de flesta intervjuade en stark optimism och framtidstro. Dessa kan påverkas om det finns möjlighet att bygga egen styrka, aktivitet och hälsoresurser i mötet med vårdpersonalen, fortsätter Björklund.  

Betydelse för hälsan
Ett hälsofrämjande bemötande från vårdpersonalen ger möjlighet för patienten att hantera en förändrad vardag. Andra betydelsefulla aktörer är support från patientföreningar. Kurser i att lära sig leva med cancer är viktiga och minskar tillsammans med egenvård patienternas beroende av andra.

Avhandlingen kan lägga grunden för en djupare förståelse för dessa patienters vardagsliv och upplevelser av hälsa och möjligheter istället för att fokusera på diagnoser, sjukdom, problem och brister.

En reflektion Margereth gör är att det hade varit önskvärt om mer intresse lades på att skapa en hälsosam och stödjande vårdmiljö. Det inkluderar lättillgänglighet och planering av avskilda, tysta, avstressade rum med utsikt mot parker eller gröna ytor för både patienter och närstående. Hon påpekar att det också behövs mer kultur i vården; konst, musik och tillgång till sådant som bibliotek och kafé.

Om vårdpersonal fick djupare förståelse för patienternas vardagsliv och upplevelse av psykosocial, existentiell samt social och ekonomisk oro skulle de kunna ge adekvat hjälp till patienter och närstående.

Titel:  LIVING WITH HEAD AND NECK CANCER: A HEALTH PROMOTION PERSPECTIVE – A Qualitative Study/ Att leva med huvud- och halscancer: främjande av hälsa och välbefinnande i vardagslivet – en kvalitativ studie