Könsmönster och förändringar skapar stress hos unga

Under det senaste årtiondet har flera forskningsrapporter visat på ökande psykisk ohälsa och stress bland barn och ungdom i Sverige, speciellt hos flickor. Enligt avhandlingen bör denna utveckling ses i ett vidare socialt sammanhang där också genusskapande processer har betydelse. Tjejers upplevelser av att inte duga och att pressa sig för att prestera perfekt i konkurrens med andra kan vara uttryck för nygamla genusordningar på olika områden och nivåer i samhället. Unga förväntas ”skapa sig själva” i förhållande till normer och ideal för hur tjejer och killar ska vara och se ut, vilket kan upplevas som både kravfyllt och övermäktigt.

Att leva nära gränsen är det genomgående temat i 40 unga kvinnors berättelser om stress. Deras stress är fysiskt påtaglig i form av högt tempo, rastlöshet, trötthet, värk eller sömnsvårigheter. Frågor som ”hur ska jag klara det här?” och ”hur ska jag orka?” är vanliga. De unga kvinnor som intervjuats beskriver stressfaktorer på många parallella områden, både här och nu och i tankar om framtiden. De berättar om hur de tar stort ansvar för såväl sociala relationer och egna prestationer som för att vara en ”bra människa” i en smal, vältränad och hälsosam kropp.

Samtidigt beskriver de vacklande stöd från omgivningen. Smärtsamma erfarenheter av mobbning och ensamhet under skolåren påtalas, liksom sviktande och svikande vuxna. En av de intervjuade kvinnorna konstaterar att ”vuxna är så upptagna med sina egna liv”. Andra talar om att samhället idag är till för dem med vassa armbågar och att det finns en anda av att man helst ska klara sig själv. Flera av kvinnorna utmanar sådana normer i sin omgivning, men känner samtidigt att de betalar ett högt pris för att gå mot strömmen.

Upplevelser av stress är också vanliga bland ungdomar på gymnasiet. Resultaten från en enkät med fler än 1 000 gymnasielever i Umeå visar att en stor andel av ungdomarna rapporterar subjektiva hälso- och stressbesvär av olika slag, inklusive oro och ångest. Två till tre gånger fler flickor än pojkar rapporterar sådana besvär och skillnaden är statistiskt säkerställd. Mer än hälften av ungdomarna håller ett högt tempo, och många upplever sig pressade av krav från skolan (73%) och av egna inre krav (59%).

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att ungas stressrelaterade och subjektiva hälsobesvär bör förstås i ett vidare socialt sammanhang som inkluderar ett genusperspektiv. Kontext- och genusspecifika interventionsmodeller behöver utvecklas för att möta dessa hälsoproblem. Stress bland unga behöver emellertid också diskuteras och studeras vidare i relation till hur samhällsutvecklingen och dess värdegrunder påverkar unga av idag.

Maria Wiklund är legitimerad sjukgymnast och uppvuxen i Luleå. Hon är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, och verksam som adjunkt vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.