Matproduktion är en källa som inte går att bortse från när det gäller de direkta utsläppen av växthusgas - globalt står den för 20-25 procent av utsläppen. Utsläpp från mat är dock svåra att beskatta eftersom de främsta utsläppskällorna är metan från kornas magar och lustgas från gödslad mark - båda mycket kostsamma och tekniskt komplicerade att mäta. Effektiva tekniska lösningar för att minska dessa utsläpp saknas också. Ändrade matvanor kan däremot ge stor effekt. Om nötkött ersätts med kyckling minskar utsläppen med 90 procent, ersätter man nötkött med bönor blir minskningen 99 procent.
- I normalfallet skulle en skatt på matproduktionens utsläpp vara det bästa. Men eftersom det är nästintill praktiskt omöjligt, och effekterna av att byta bort kött och mjölk är så stora, visar vi att det kan vara väl så effektivt att lägga skatten direkt på köttet, säger Stefan Wirsenius, forskare vid institutionen för energi och miljö vid Chalmers.
Nötkött som har de högsta utsläppen beskattas högre enligt förslaget, medan kyckling och svin beskattas lägre eftersom deras utsläpp är lägre.
- Vi har idag skatt på bensin och ett handelsystem för industrier och kraftproduktion, men inga styrmedel alls för matens utsläpp. Det betyder att vi inte alls betalar våra klimatkostnader för maten, säger Fredrik Hedenus, även han forskare vid institutionen för energi och miljö vid Chalmers.
En klimatskatt på kött skulle sannolikt också innebära att mark frigörs för odling av bioenergigrödor.
- Om världen bestämmer sig för att minska utsläppen av växthusgas rejält kommer mark att bli en knapp resurs, eftersom mycket mark kan komma att efterfrågas för bioenergi. Ett markeffektivt jordbruk kommer därför att bli allt viktigare. Produktion av nötkött kräver tjugo gånger mer mark per kcal än bönor, säger Fredrik Hedenus.
En skatt som motsvarar 60 öre/kg CO2 (hälften av skatten på bensin idag) skulle enligt beräkningarna minska biffkonsumtionen med 14 procent. En sådan minskning skulle inte heller utgöra något hot mot skyddsvärda betesmarker.
- Det handlar inte om att tvinga människor att bli vegetarianer utan bara att styra mot en lite klimatsmartare diet, säger Stefan Wirsenius.
Artikeln "Greenhouse gas taxes on animal food products: Rationale, tax scheme and climate mitigation effects" är accepterad av Climatic Change.
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.