Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Klimatskatt på kött och mjölk ger mindre växthusgaser

2010-04-22 Pressmeddelande från Chalmers tekniska högskola
En klimatskatt på kött och mjölk skulle kunna minska växthusgasutsläppen från det europeiska jordbruket med omkring sju procent. Använder man dessutom frigjord mark för att odla bioenergi, kan utsläppsminskningen bli sju gånger större. Det visar forskarna Stefan Wirsenius, Fredrik Hedenus och Kristina Mohlin i en artikel som kommer att publiceras i den vetenskapliga tidskriften Climatic Change.
I artikeln visar forskarna att minskad köttkonsumtion har två effekter. En direkt som innebär betydligt mindre utsläpp av metan och lustgas och en indirekt genom att mark som frigörs kan användas för bioenergiodling.

Matproduktion är en källa som inte går att bortse från när det gäller de direkta utsläppen av växthusgas - globalt står den för 20-25 procent av utsläppen. Utsläpp från mat är dock svåra att beskatta eftersom de främsta utsläppskällorna är metan från kornas magar och lustgas från gödslad mark - båda mycket kostsamma och tekniskt komplicerade att mäta. Effektiva tekniska lösningar för att minska dessa utsläpp saknas också. Ändrade matvanor kan däremot ge stor effekt. Om nötkött ersätts med kyckling minskar utsläppen med 90 procent, ersätter man nötkött med bönor blir minskningen 99 procent.

- I normalfallet skulle en skatt på matproduktionens utsläpp vara det bästa. Men eftersom det är nästintill praktiskt omöjligt, och effekterna av att byta bort kött och mjölk är så stora, visar vi att det kan vara väl så effektivt att lägga skatten direkt på köttet, säger Stefan Wirsenius, forskare vid institutionen för energi och miljö vid Chalmers.

Nötkött som har de högsta utsläppen beskattas högre enligt förslaget, medan kyckling och svin beskattas lägre eftersom deras utsläpp är lägre.

- Vi har idag skatt på bensin och ett handelsystem för industrier och kraftproduktion, men inga styrmedel alls för matens utsläpp. Det betyder att vi inte alls betalar våra klimatkostnader för maten, säger Fredrik Hedenus, även han forskare vid institutionen för energi och miljö vid Chalmers.

En klimatskatt på kött skulle sannolikt också innebära att mark frigörs för odling av bioenergigrödor.

- Om världen bestämmer sig för att minska utsläppen av växthusgas rejält kommer mark att bli en knapp resurs, eftersom mycket mark kan komma att efterfrågas för bioenergi. Ett markeffektivt jordbruk kommer därför att bli allt viktigare. Produktion av nötkött kräver tjugo gånger mer mark per kcal än bönor, säger Fredrik Hedenus.

En skatt som motsvarar 60 öre/kg CO2 (hälften av skatten på bensin idag) skulle enligt beräkningarna minska biffkonsumtionen med 14 procent. En sådan minskning skulle inte heller utgöra något hot mot skyddsvärda betesmarker.

- Det handlar inte om att tvinga människor att bli vegetarianer utan bara att styra mot en lite klimatsmartare diet, säger Stefan Wirsenius.

Artikeln "Greenhouse gas taxes on animal food products: Rationale, tax scheme and climate mitigation effects" är accepterad av Climatic Change.

Fredrik Hedenus, Fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola Tel: 0736-487 984 hedenus@chalmers.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.