– De grupper som utmärker sig för att ha ett något lägre förtroende finns tyvärr bland de som rent statistiskt är utsatta för en något större risk för att behöva kontakta SOS Alarm. Det handlar främst om äldre, lågutbildade, invandrare, storstadsbor och sjuka, säger Mats Eriksson, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap.
Att ringa 112 är förenat med stort allvar och inget man gör oöverlagt – ändå ökar samtalen till SOS Alarm. Allvarsstämpeln leder till tveksamhet om ärendet har rätta digniteten - samtidigt som det starka förtroendet för SOS Alarm paradoxalt nog säger att det är deras personal som bäst kan avgöra hur allvarlig situationen är och behovet av hjälp.
– Det finns de som menar att synen på vad som egentligen är en akutsituation har blivit mildare. Dessutom händer det allt oftare att människor ringer för att söka information eller meddela iakttagelser snarare än för att larma efter hjälp.
Mobiltelefonen är en av förklaringarna till ökningen av samtal som 112 tar emot. Mats Erikssons studier visar att vi betraktar mobiltelefonen som en slags livlina. Vi har den med oss på resor såväl som på utflykter i skog och mark, vilket gör att vi alltid kan ringa efter hjälp. För många äldre personer är trygghet en av anledningarna till att de överhuvudtaget skaffar mobil.
– I och med kommunikationsteknologins framsteg så höjs förväntningarna på samhällets förmåga till akut nödhjälp. Eftersom vi kan ringa när som helst nästan var som helst, glömmer vi ibland bort att räddningspersonal ändå måste kunna ta sig till platsen.
– Vi ringer 112 för att få det personliga, lugnande och guidande mötet. Vi litar på att SOS-operatören kan ge oss saklig information och vägledning i utsatta situationer såväl som tillkalla polis, brandkår eller ambulans.
– Möjligen ser vi en framtid där beroendet av mobila kommunikationsmöjligheter ökar och förväntningarna på samhällets larminstitutioner samtidigt stiger. På SOS Alarm funderar man över vilka möjligheter man har att minska trycket på 112 vid stora olyckor och kriser. På vissa håll i Amerika har man till exempel infört ett nummer man kan ringa i situationer som är mindre allvarliga.
Mats Erikssons studier är gjorda på uppdrag av SOS Alarm och projektet Masscriscom och de kommer att publiceras i Journal of Contingencies and Crisis Management och i SOM-institutets kommande publikationer.
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.