Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Höga förväntningar när vi ringer 112

2010-05-24 Pressmeddelande från Örebro universitet
Sedan barnsben har vi lärt oss att bara ringa 112 vid akuta nödsituationer och vi är dessutom medvetna om risken för överbelastning hos SOS Alarm. Trots det ökar antalet nödsamtal och nu undersöker man hur man kan minska trycket på 112 vid stora olyckor och kriser.
– Vi har större möjligheter att ringa eftersom nästan alla har en mobiltelefon, och dessutom lever vi i ett samhällsklimat med mer oro och rädsla, säger Mats Eriksson, forskare vid Örebro universitet.
Trots att vi är medvetna om att SOS Alarm inte alltid räcker till har vi mycket höga förväntningar på dem. Deras personal anses vara kunniga och vi litar på att de ska kunna hjälpa oss när vi är i nöd.

– De grupper som utmärker sig för att ha ett något lägre förtroende finns tyvärr bland de som rent statistiskt är utsatta för en något större risk för att behöva kontakta SOS Alarm. Det handlar främst om äldre, lågutbildade, invandrare, storstadsbor och sjuka, säger Mats Eriksson, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap.

Att ringa 112 är förenat med stort allvar och inget man gör oöverlagt – ändå ökar samtalen till SOS Alarm. Allvarsstämpeln leder till tveksamhet om ärendet har rätta digniteten - samtidigt som det starka förtroendet för SOS Alarm paradoxalt nog säger att det är deras personal som bäst kan avgöra hur allvarlig situationen är och behovet av hjälp.

– Det finns de som menar att synen på vad som egentligen är en akutsituation har blivit mildare. Dessutom händer det allt oftare att människor ringer för att söka information eller meddela iakttagelser snarare än för att larma efter hjälp.

Mobiltelefonen är en av förklaringarna till ökningen av samtal som 112 tar emot. Mats Erikssons studier visar att vi betraktar mobiltelefonen som en slags livlina. Vi har den med oss på resor såväl som på utflykter i skog och mark, vilket gör att vi alltid kan ringa efter hjälp. För många äldre personer är trygghet en av anledningarna till att de överhuvudtaget skaffar mobil.

– I och med kommunikationsteknologins framsteg så höjs förväntningarna på samhällets förmåga till akut nödhjälp. Eftersom vi kan ringa när som helst nästan var som helst, glömmer vi ibland bort att räddningspersonal ändå måste kunna ta sig till platsen.

– Vi ringer 112 för att få det personliga, lugnande och guidande mötet. Vi litar på att SOS-operatören kan ge oss saklig information och vägledning i utsatta situationer såväl som tillkalla polis, brandkår eller ambulans.

– Möjligen ser vi en framtid där beroendet av mobila kommunikationsmöjligheter ökar och förväntningarna på samhällets larminstitutioner samtidigt stiger. På SOS Alarm funderar man över vilka möjligheter man har att minska trycket på 112 vid stora olyckor och kriser. På vissa håll i Amerika har man till exempel infört ett nummer man kan ringa i situationer som är mindre allvarliga.

Mats Erikssons studier är gjorda på uppdrag av SOS Alarm och projektet Masscriscom och de kommer att publiceras i Journal of Contingencies and Crisis Management och i SOM-institutets kommande publikationer.

För mer information kontakta Mats Eriksson: 076-8184801

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.