Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Gener hos resistenta bakterier kan förklara sjukhussjuka

2010-09-20 Pressmeddelande från Linköpings universitet
Bakterier som är okänsliga för antibiotika har bitit sig fast på våra sjukhus. Värst är situationen i intensivvården. Vissa gener som är vanliga i sjukhusmiljön kan göra att dessa bakterier lyckas sätta sig på ytor och orsaka svårbehandlade infektioner, enligt en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
När Carina Claesson, doktorand i klinisk mikrobiologi, granskade förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i vården slogs hon av de stora skillnaderna mellan vårdcentraler, sjukhusens allmänna vårdavdelningar och intensivvården. Oxacillin är ett antibiotikum som stått emot ganska länge. Men i patientproverna från intensivvården var tre procent av de gula stafylokockerna, som kan orsaka ”sjukhussjuka”, resistenta mot oxacillin jämfört med noll procent i primärvården.

Ett stort problem när proteser av olika slag opereras in i kroppen är bakteriernas förmåga att fästa sig till ytor. En typ av stafylokocker, KNS, kan kolonisera till exempel en pacemaker genom att sätta sig fast och producera en biofilm där bakterierna kan växa i skydd mot såväl antibiotika som immunförsvarets celler.

-Eftersom vi fann så mycket multiresistenta bakterier på intensivvårdsavdelningarna, undrade vi om dessa var extra duktiga på att växa genom att bilda biofilm, säger Carina Claesson.

I en studie på allmänna vårdavdelningar och intensivvårdsavdelningar vid Universitetssjukhuset i Linköping tittade forskarna närmare på tre gener som kodar för proteiner som kan underlätta biofilmsbildning. Det visade sig att samtliga bakteriestammar av typen KNS från dessa miljöer hade minst en av generna och var fjärde hade alla tre.

Speciellt välutrustade var stammar av två arter tarmbakterier, Enterococcus facalis och Enterococcus faecium, som dessutom var höggradigt resistenta mot antibiotikan gentamicin. Att ha dessa gener verkar vara en lyckad strategi för att enterokockerna ska kunna hålla sig kvar i sjukhusmiljön och spridas mellan patienter inom och mellan intensivvårdsavdelningarna.

-Nu ska jag gå vidare och ta reda på om dessa gener verkligen har betydelse för biofilmsbildning och studera bakterier som har orsakat infektion runt till exempel en pacemaker eller höftprotes. En teori är att de här bakteriestammarna ”bor” i sjukhusmiljön och att de tre generna selekterats fram där, säger Carina Claesson.

Studien som nu redovisas i sin helhet i hennes doktorsavhandling är gjord på patientprover från vårdcentraler, allmänna vårdavdelningar och intensivvårdsavdelningar på sjukhus. Den inkluderar också en jämförelse av resistensnivåer mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland och mellan universitetssjukhusen i Linköping, Stockholm (Karolinska) och Malmö.

De olika bakterietyperna från patientprover - totalt ingick omkring 700 prover på varje typ av bakterie – testades för en rad olika antibiotika.
Carina Claesson konstaterar att läkemedelsindustrin är hopplöst på efterkälken. Bakterierna utvecklar alltför snabbt resistens mot de nya preparaten.
-Tigecyklin är ett av de få nya antibiotika som kommit på marknaden under senare år. Men redan innan det lanserats hittade vi nio isolat av KNS-bakterier som var resistenta mot det, säger Carina Claesson.


Avhandling:
Staphylococci and Enterococci – studies of activity of antimicrobial agents and detection of genes involved in biofilm formation. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-59523
Disputation fredag 24 september kl 13 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent: prof Johanna Ericson Sollid, Tromsö, Norge.

Kontakt: Carina Claesson 073-9949030, carina.claesson@liu.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.