Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Från kuvösen till studentexamen – så klarar sig de för tidigt födda

2010-09-09 Pressmeddelande från Lunds universitet
Många av de problem som för tidigt födda barn visar i 10-årsåldern hänger med ända tills de blir vuxna. Det visar en avhandling från Lunds universitet som bygger på en av de längsta nationella uppföljningar som gjorts av barn födda före 29e graviditetsveckan.
För psykologen Anne-Li Hallin som arbetat med barn på prematuravdelningar och nu undersökt hur barnen klarar vuxenlivet så är det mest bestående intrycket hur bra de här barnen faktiskt klarar sig.

- Även om det finns vissa skillnader så är likheterna fler och som orolig förälder bör man tänka på att vården av de för tidigt födda ständigt blir bättre.

Anne-Li Hallin har studerat drygt 100 artonåringar födda på 80-talet. Hälften av dessa föddes före 29e graviditetsveckan, hälften efter fullgången graviditet. En första uppföljning gjordes vid 10 års ålder av professor Karin Stjernqvist. Då visade det sig bland annat att de för tidigt födda barnen hade koncentrationssvårigheter och svårare att klara skolan än andra barn.

När Anne-Li Hallin intervjuade samma grupp åtta år senare visade det sig att skillnaderna fanns kvar. De för tidigt födda klarade sig fortfarande sämre i skolan och färre valde teoretiskt gymnasium. Även avvikelser i längd och vikt höll i sig upp i vuxen ålder, liksom skillnader när det gäller sociala kontakter.

- För tidigt födda har ofta ett mindre kontaktnät, men de är lika nöjda med sitt sociala liv, vilket ju egentligen är det viktigaste, säger Anne-Li Hallin.

En annan skillnad gäller de för tidigt föddas förmåga att knyta an till andra människor, ett problem som i det långa loppet kan innebära en större risk att råka ut för mental ohälsa.  

– Här behövs mer forskning, säger Anne-Li Hallin som förmodar att man skulle upptäcka samma anknytningsproblematik hos barn som varit svårt sjuka under spädbarnsperioden som hos de här barnen som har haft en turbulent start i livet. Hon hoppas att upptäckten ska leda till att sjukvården blir mer uppmärksam på samspelet mellan föräldrar och barn.

- Idag undersöks ofta den motoriska och neurologiska utvecklingen hos barnen medan man är mindre observant på emotionell utveckling och den oro det innebär för såväl barn som föräldrar att de första månaderna efter förlossningen måste tillbringas på sjukhus.

Uppföljningen av de för tidigt födda barnen visade alltså inga större skillnader mellan 10- och 18-årsåldern, förutom i ett hänseende; medan undersökningen i 10-årsåldern visade att de förtidigt födda barnen var mer utagerande, visade uppföljningen på rakt motsatt resultat: I vuxen ålder var de för tidigt födda mindre benägna att ta risker än sina jämnåriga och kriminell belastning var också mindre vanlig i den här gruppen.

Anne-Li Hallin disputerar med avhandlingen Adolescents Born Extremely Preterm. Cognitive, Behavioural and Relational Outcomes. Tid: 17 september kl 10.15 Plats: Palaestra, Paradisgatan 2, Lund. Hon nås på 0706 – 59 17 88 eller hallin@lsn.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.