Folkhemmet på is – ny avhandling om ishockeyns betydelse i Sverige

I avhandlingen ”Folkhemmet på is” söker Tobias Stark bringa större klarhet i hur ishockeyns framskjutande nationella ställning har skapats. Mer precis handlar det om att belysa hur det i praktiken gick till när ishockeyn inom loppet av ett drygt halvsekel (1920–1972) förvandlades från en oansenlig nordamerikansk importvara på den inhemska idrottsrörelsens bakgård till ett inventarium i Folkhemssveriges vardagsrum.

Avhandlingen visar att ishockeyn infördes uppifrån under inflytande av sekelskiftets (1900) starka nationalistiska strömningar för att sedan spridas över landet med hjälp av sociala nätverk. Vidare konstateras att Svenska ishockeyförbundet under mellankrigstiden torgförde sporten som ett mer praktiskt spel än den redan etablerade bandyn, vilket innebar att man sökte muta in en plats åt ishockeyn på den svenska idrottskartan på förlagans bekostnad. Studien visar också att det under pionjäråren snarare var prosaiska faktorer – såsom finansiella överväganden, planskötsel och möjligheter till utlandsresor – än ren passion för spelet sig som gjorde att man tog upp sporten ute i landet.

Efter andra världskriget formligen exploderade ishockeyintresset i Sverige. Detta hade att göra med att ishockeyn färgades av kalla kriget och att Tre Kronors framfart på världens ishockeyrinkar kom att framstå som en barometer för den svenska modellens internationella gångbarhet. Samtidigt visar undersökningen att ishockeyn i stort blev föremål för ett genomgripande organisatoriskt och moraliskt upprustningsarbete under efterkrigstiden, vilken underlättade sportens inlemmande i den blågula folkhemsgemenskapen.

Disputationen äger rum den 12 juni 2010 kl 13.15 på Linnéuniversitet, Växjö, i sal Homeros (Hus F). Fakultetsopponent är professor Johnny Wijk, Stockholms universitet.

Avhandlingen utkommer i höst på idrottsforum.orgs förlag, Malmö.