- Då är det intressant om man med hjälp av sensorer kan övervaka processen och få systemet att korrigera sig själv i en situation som inte är som den var tänkt, säger Fredrik Sikström.
Han har arbetat med infraröda sensorer som mäter temperatur i ett område omkring svetssmältan. När det automatiska systemet får kontinuerlig information om temperaturen kan svetseffekten regleras under pågående process.
Fördelarna med sensorer i automatiska svetssystem är flera. Systemen blir mindre känsliga för störningar, vilket betyder att man kan låta inkommande arbetsstycken hålla lägre kvalitet utan att det orsakar problem. Vill man höja produktionstakten eller få högre kvalitet på slutprodukten kan man göra det.
Att införa sensorer kräver omfattande omställningar av produktionssystemet. Produktionen måste stoppas, utrustningen programmeras om och tester genomföras. Ett sätt att göra omställningen smidigare är att datorsimulera tester av den sensorstyrda svetsningen. Fredrik Sikström har gjort detta möjligt genom att lyfta in sensorer i simuleringar av svetsning. Detta minimerar behovet av att stoppa produktionen för att köra en massa olika tester i praktiken.
- Jag vill lyfta fram nyttan med att göra experiment och undersökningar i en virtuell värld så mycket det går, säger Fredrik Sikström.
Hans avhandlingsarbete har varit en del av projektet AFFIX, Aligning, Holding and Fixing Flexible and Difficult to Handle Components, finansierat av EU:s sjätte ramprogram. Hans handledare på Högskolan Väst har varit Anna-Karin Christiansson, docent i produktionsteknik, och på Chalmers, Bengt Lennartson, professor i automation.
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.