Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Bipolär sjukdom ökar inte risken för våldsbrott

2010-09-07 Pressmeddelande från Karolinska Institutet
En ny studie från Karolinska Institutet visar att bipolär eller manodepressiv sjukdom inte ökar risken att begå våldsbrott. Överrepresentationen i våldsbrott av personer med bipolär sjukdom förklaras istället nästan helt av samtidigt missbruk.
I samhällsdebatten kring våldsbrottslighet framförs ofta att gärningspersonens eventuella psykiska sjukdom orsakat våldet. Tidigare forskning har också funnit att personer med bipolär sjukdom, eller manodepressiv sjukdom, har ökad risk för våldsamt beteende. Det har dock varit oklart om våldsbenägenheten verkligen varit orsakad av den bipolära sjukdomen eller berott på så kallade förväxlingsfaktorer.

Den nya studien, som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet och Oxfords universitet, presenteras i den vetenskapliga tidskriften Archives of General Psychiatry och är den hittills största inom området. Våldsbrottsligheten bland drygt 3 700 personer som vårdats på sjukhus i Sverige med bipolär sjukdom någon gång under perioden 1973 – 2004 och 37 000 personer ur den allmänna befolkningen jämfördes.

Bland personer med bipolär sjukdom och missbruk hade 21 procent senare dömts för våldsbrott jämfört med 5 procent av dem med bipolär sjukdom utan missbruk. I normalbefolkningen hade 3 procent dömts för våldsbrott. Skillnaderna kvarstod när forskarna tog hänsyn till ålder, kön, invandrarbakgrund, socioekonomisk position och typ av bipolär sjukdom.

– I en tidigare studie visade vi att personer med schizofreni, en annan allvarlig psykisk sjukdom, var obetydligt mer våldsamma än människor i allmänhet. Under förutsättning att inget missbruk förekom. Nu finner vi alltså att inte heller personer med bipolär sjukdom utan missbruk är mer våldsamma än personer utan denna störning, säger professor Niklas Långström, chef för Centrum för Våldsprevention och en av forskarna bakom studien.

Resultaten pekar också på att arbete mot våldsbrott måste innefatta insatser för att förhindra, upptäcka och behandla missbruk.

Niklas Långström hoppas att resultaten bidrar till ett sunt ifrågasättande av förenklade förklaringar till hur våldsbrott uppkommer. Ytliga analyser av våldsbrottslighetens orsaker riskerar leda till kostsamma, overksamma eller kontraproduktiva insatser.

– Rädsla och stigmatisering av psykiskt sjuka i media och samhället i övrigt är också oroande då utanförskapet späds på och minskar människors benägenhet att söka behövlig vård, säger han

Publikation: “Bipolar disorder and violent crime: new evidence from population-based longitudinal studies and systematic review”, Seena Fazel, Paul Lichtenstein, Martin Grann, Guy M. Goodwin, Niklas Långström, Archives of General Psychiatry, online 6 september 2010.


För mer information, kontakta:

Professor Niklas Långström
Centrum för Våldsprevention
Tel: 08-517 705 60 (vx) eller 070-425 4133
E-post: Niklas.langstrom@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. BILDEN: Niklas Långström, foto av Olle Sporrong

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    2. Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
      22 majLinköpings universitet
    3. Storsatsning på hållbar design
      22 majKTH (Kungliga Tekniska högskolan)
    4. Bananflugan visar mekanismerna vid harpest
      22 majUmeå universitet
    5. Ny metod kan minska barns lungskador vid respiratorvård
      22 majGöteborgs universitet
    1. Kombinerad behandling effektiv mot bukhinnespridd tjock- och ändtarmscancer
      22 majUppsala universitet
    2. Kaffedrickande ökar inte risk för frakturer
      22 majUppsala universitet
    3. Premiär för U-CARE: Cancersjuka får psykologiskt stöd via internet
      22 majUppsala universitet
    4. Palmes Sverige inte solidariskt med Östeuropa
      22 majStockholms universitet
    5. Lyckat stödprogram för närstående i palliativ vård
      22 majÖrebro universitet
    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.