Arbetslösheten bland unga minskar - men inte de kommunala insatserna

- Det är problematiskt att koppla samman hjälp att ta sig in på arbetsmarknaden med försörjningsstöd, säger hon.

Som exempel nämner hon ett moment 22: om hjälpen är för bra och attraktiv så finns risk för att fler ungdomar vill ta del av den, vilket i sin tur innebär fler socialbidragstagare. Ett annat problem är den stigmatisering som det innebär för ungdomar att ha med socialtjänsten att göra.
- Många ungdomar skäms över att ta emot hjälp från socialen, säger Katarina Hollertz.

Men varför drivs då stödverksamhet för unga arbetslösa inom socialtjänsten?

- Verksamheten byggdes upp för att snabbt hjälpa de ungdomar som hamnade mellan stolarna när ungdomsarbetslösheten ökade på 90-talet. Men i takt med att ungdomsarbetslöshet har blivit ett prioriterat insatsområde så har den blivit något av en lönsam affär för många socialförvaltningar. Därför avvecklar man inte verksamheten, även om det varit möjligt. Socialförvaltningarna har ett intresse av att ägna sig åt detta eftersom det tillåter dem att växa som organisation och stärka professionella grupper, menar Katarina Hollertz.

Idag får arbetslösa ungdomar hjälp parallellt från flera olika instanser - försäkringskassa, arbetsförmedling, skola och komvux. Mest anmärkningsvärt tycker Katarina Hollertz det är att man inte samverkar bättre inom de kommunala verksamheterna, det vill säga skolan och komvux.

- Om man hade samverkat bättre skulle det finnas mer resurser till stödverksamhet i skolan, där de hade gjort bäst nytta.

Katarina Hollertz har studerat den kommunala stödverksamheten i Helsingborg, Karlskrona, Järfälla och Jönköping.