Studien bygger på ett rikt datamaterial som ger möjlighet att ta hänsyn till många faktorer som annars skulle kunna snedvrida resultaten. Till exempel skiljer sig lärarnas attityder åt i många frågor. Enligt enkätresultaten lägger lärare i åldersintegrerade klasser mindre vikt vid läxor, baskunskaper och formella prov.
Resultaten visar att elever från åldersintegrerade klasser har sämre resultat på tester som mäter ordkunskap och matematik (kognitiv förmåga med ett samlingsnamn). Effekten är stor - 5 percentilenheter. I årskurs 9 finns det dock inga statistiskt säkerställda skillnader i betyg mellan elever från åldersintegrerade klasser och traditionella klasser. Undersökningen gav inga belägg för att åldersintegrerade klasser skulle ha olika påverkan på pojkar och flickor eller på svensk- och utlandsfödda barn.
- Resultaten är intressanta, särskilt mot bakgrund av den snabba ökning av åldersintegrerade klasser som skett från 1980-talet och framåt. År 2000 gick exempelvis omkring en fjärdedel av alla barn i åk 4 och 5 i en åldersintegrerad klass, säger Elly-Ann Johansson.
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.