Växter och avfall – medel i kampen för att bekämpa läckage av miljöfarliga ämnen

Ett exempel på avfall som måste tas om hand är de enorma mängder sulfidrik sand som bildas efter det att gruvindustrin utvunnit koppar och zink. Om inte sanden täcks över reagerar den med luft och vatten och bildar ett surt och förorenat läckagevatten som är giftigt för vattenorganismer, och som kan orsaka förhöjda metallhalter i fisk.

Clara Neuschütz har i sin avhandling använt avfall från både värmeverk och avloppsreningsverk där hon konstruerat en övertäckning som skyddar den sulfidrika gruvsanden mot yttre påverkan så att den inte kommer i kontakt med syre eller sprids för vinden.

Flygaska från värmeverk har vissa likheter med cement, och kan vid rätt förutsättningar härda ihop till ett mycket hårt tätskikt. Slammet som blir över efter avloppsrening är näringsrik och kan ge näring åt de växter som planteras i slamskiktet över flygaskan.

Vegetationen kan då etablera sig och växter kan förhindra erosion och vindspridning, minska mängden läckagevatten och dessutom bidra till att platsen får ett trevligare och mer tilltalande utseende. säger Clara Neuschütz.

Men eftersom flygaska och rötslam också innehåller metaller och näring är det viktigt att dessa material i sig inte börjar läcka.

- Däremot har det visat sig att vissa växter förvånansvärt väl kan anpassa sig till dessa material, trots att de på många sätt skiljer sig från naturliga jordar. Det sker bland annat genom att växterna påverkar förhållandena i materialen, till exempel genom att höja eller sänka pH, så att näring blir mer tillgänglig, eller föroreningar mindre aggressiva. Men på det sättet kan de också förändra funktionen hos materialen, frigöra ämnen eller påverka stabiliteten. Och denna förmåga att påverka materialen varierar stort mellan olika växtarter, säger Clara Neuschütz.

Medan en art effektivt tar upp en viss form av kväve kan en annan göra så att läckaget av det ökar och därmed ökar risken för övergödning.

Olika arter har dessutom visat sig kunna växa ned i hårda tätskikt olika väl – exempelvis kan det snabbväxande energigräset rörflen luckra upp en mycket hård yta av härdad flygaska, medan andra växter undviker askan.

Valet av växter har alltså stor inverkan på hur en sådan här efterbehandling fungerar. Clara Neuschütz’ förhoppning är att dessa kunskaper kan öka möjligheterna både till att undvika farligt läckage och till att olika restprodukter kan användas på ett miljövänligt sätt.

Avhandlingens namn
Phytostabilization of mine tailings covered with fly ash and sewage sludge Avhandlingen finns att ladda ned som pdf på: http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?dbid=8452

Mer information
Clara Neuschütz, Botaniska institutionen, Stockholms universitet, tfn: 070-779 00 96, e-post: neuschutz@botan.su.se.

För bild
press@su.se, 08-16 40 90 eller klicka här.