Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Stora skillnader mellan olika kommuners klimatsatsningar

2009-03-11 Pressmeddelande från Örebro universitet
Den globala uppvärmningen kommer att medföra allvarliga problem, det tror 70 procent av svenskarna. I många kommuner tas initiativ till lokala åtgärder, men det är stora skillnader mellan kommunernas vilja och förmåga till klimatarbete, det visar en avhandling i kulturgeografi vid Örebro universitet.
– Det har stor betydelse om det finns någon eller några eldsjälar inom kommunen som driver på utvecklingen, säger kulturgeografen Eva Gustavsson, som skrivit avhandlingen.

Agenda 21-projektet, som startades under 1990-talet, hade livsstilsfrågor i fokus och poängterade att det är viktigt att engagera alla. I dag inriktas kommunernas arbete med att minska utsläppen av koldioxid i stället mot samarbete med andra kommuner, företag och myndigheter.  I det arbetet spelar tjänstemän en viktig roll.

Den svåraste uppgiften är att minska utsläppen av koldioxid från transporter där oljebaserade bränslen fortfarande är helt dominerande.

– I många kommuner försöker man stimulera kommuninvånarna att avstå från att ta bilen i de dagliga resorna och i stället resa kollektivt eller ta cykeln, men det är inte enkelt att ändra attityder och vanor, säger Eva Gustavsson.

Det är stora skillnader mellan kommunernas miljöengagemang och ambitionsnivåer. Medan vissa kommuner har kommit långt och planerar framåt har andra inte börjat fundera i de banorna ännu. Det kan också handla om vilka förutsättningar de har och vad kommunen måste prioritera. Eva Gustavsson har studerat två kommuner närmare.

Växjö kommun har gjort klimatarbetet till sitt varumärke. Den kallar sig ”Europas grönaste stad” och har prisats för sina miljösatsningar. Växjö hade bra förutsättningar eftersom de hade relativt små problem att åtgärda och kunde sedan blicka framåt. De satsade tidigt på att bli en fossilbränslefri kommun och har utvecklat samarbetet med lokala företag.

Sundsvall däremot hade sämre förutsättningar på grund av utsläpp från en energi-krävande industri. Här handlade det om att arbeta tillsammans med aluminium- och massaindustrin som båda är energislukande men viktiga för ekonomin. Med hjälp av statliga bidrag har Sundsvall, liksom många andra kommuner, tillsammans med företag och andra lokala aktörer arbetat för att hitta kostnadseffektiva miljösatsningar.

Klimatfrågan har framför allt studerats av naturvetare som i stora drag är överens om att den globala uppvärmningen är en effekt av mänsklig påverkan. Eva Gustavsson anser att det krävs mer samhällsvetenskaplig forskning om vad som kan göras för att minska växthuseffekten och motverka dess konsekvenser.

- Jag vill bidra till kunskapen om klimatarbetets möjligheter och begränsningar genom att studera och kritiskt analysera kommunernas insats. Jag tycker att det är positivt att många kommuner tar egna initiativ som går långt utöver de mål som regering och riksdag satt upp och tar ansvar för sin del i en global fråga, säger Eva Gustavsson.

Eva Gustavsson: 0703 441 456

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
    1. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    2. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    3. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    4. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    5. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.