Skolan förlägger problemen hos eleven

Enligt Anna-Lena Ljusberg är elevernas placering i särskild undervisningsgrupp ett uttryck för en kompensatorisk diskurs. Med en kompensatorisk diskurs menas ett synsätt där svårigheter i mötet mellan elev och skola ses som bundna till eleven i motsats till eleven i en kontext. Särskilda behov ses som individuella egenskaper som kan kategoriseras och sorteras.

Drygt hälften av eleverna hade ingen formell diagnos, något som inte behövs idag för att skolan ska kunna placera en elev i en särskild undervisningsgrupp. När svårigheterna placeras hos eleverna och kategoriseras som koncentrationssvårigheter blir det möjligt att tala om elever med svårigheter; som oförmåga att sitta stilla i bänken, svårigheter att följa instruktioner och regler, att kvarhålla uppmärksamhet, lyssna och slutföra arbetsuppgifter samt oppositionellt och störande beteende. Samtidigt är alla dessa förmågor direkt kopplade till skolans krav.

– Grundsynen i de verksamheter som jag har studerat är att eleverna inte ses som kompetenta medaktörer. Det genomsyrar lärarnas syn på eleverna, men också – och det är det viktiga i min avhandling – elevernas syn på sig själva, säger Anna-Lena Ljusberg.

Hon visar i avhandlingen att elevernas förhandlingsutrymme när det gäller att agera annorlunda är starkt beskuret, samtidigt som lärarnas kontroll och makt är stor.

– Förhållningssättet står i motsättning till de krav som skolans styrdokument lyfter fram, där det handlar om att se varje barn som en individ med kompetens, en delaktig aktör, säger Anna-Lena Ljusberg

Avhandlingens titel: Pupils in remedial classes. Remedial class, attention and/or concentration deficits, pupil perspective, pupil’s perspective, classroom climate, socio-cultural perspective, self-concept.