Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Övergödning påverkar algernas genetiska mångfald

2009-10-15 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Övergödning av haven kan ha inverkan på den genetiska variationen hos alger. Det visar forskning vid Göteborgs universitet, som lägger en pusselbit till kunskapen om hur algblomningar uppstår.
Fytoplankton utgör grunden för hela den marina näringskedjan. De mikroskopiska organismerna är vanliga i kustnära områden från polartrakterna ända till ekvatorn, och förökar sig genom celldelning. Vid riklig förekomst av celler i vattenmassan uppstår en algblomning – ett återkommande problem i svenska hav och längs våra kuster.

Forskare vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet, har länge intresserat sig för algblomningars uppkomst och orsaker.

Doktoranden Karolina Härnström har i sin avhandling fokuserat på kiselalger, som är den största enskilda gruppen av fytoplankton, och dess förekomst i övergödda Mariager fjord på Jylland. Resultaten visar att övergödning kan påverka algernas genetiska variation: i Mariager fjord fann forskarna andra typer av alger under perioder med kraftig övergödning, än då övergödningen var lindrigare.

–Vi känner till förvånande lite om kiselalgernas ekologi, om varifrån cellerna kommer som ger upphov till blomningar och om det är samma populationer som återkommande blommar på en viss plats eller om det skiljer sig åt. Min forskning kan bidra till ett svar, och kanske öka kunskapen om hur algblomningar påverkas av miljöförändringar och hur populationsdynamiken hos dessa alger ser ut i ett mikroevolutionärt perspektiv, säger Karolina Härnström.

Avhandlingen Bloom dynamics and population genetics of marine phytoplankton - Community, species and population aspects försvarades vid disputation den 25 september.

Kontakt: Karolina Härnström, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet 031-786 26 29 073-0439247 karolina.harnstrom@marecol.gu.se Fakta: Fytoplankton är mycket viktiga för den livsviktiga fotosyntesen och för bindandet av jordens koldioxid. Kiselalger utgör den största enskilda gruppen av fytoplankton. Kiselalger kan på mycket kort tid bilda blomningar och har förmågan växa i relativt lite ljus, vilket ger dem ett försprång gentemot andra typer av fytoplankton, speciellt i tempererade områden där solljuset under mörkare delar av året kan begränsa tillväxten.

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
    1. Forskare vid Miun leder massexperiment om barns risker
      21 majMittuniversitetet
    2. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    3. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    4. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    5. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    1. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    2. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    3. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    4. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    5. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.