Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Ny metod göra datorprogram användarvänliga

2009-09-25 Pressmeddelande från Högskolan Väst
En helt ny metod att anpassa gränssnitt efter olika användargruppers behov har utvecklats på Högskolan Väst i Trollhättan. I en forskningsstudie designades Excel om. Användarna fick kraftigt förbättrade resultat när de löste uppgifter med det anpassade programmet.
Linn Gustavsson Christiernin är teknologie doktor i interaktionsdesign och forskar på användarvänlighet och programvarukvalitet. Hon arbetar sedan flera år med att utveckla metoden RDPM, Radar Diagram Process for Multiple Layers.

Layered design eller lagerstruktur i ett program innebär att användaren kan välja mellan olika gränssnitt som är anpassade till olika typer av användare. Ofta är det första lagret för nybörjare med få och basala funktioner. Följande lager blir mer och mer avancerade. Men det kan också handla om olika lager för olika typer av arbetsuppgifter.

Syftet med Linn Gustavsson Christiernins nya metod är att komma åt problemet med för komplicerade och för många funktioner för novisen i många datorprogram, ibland även för den avancerade användaren.

- En nybörjare kan lätt överväldigas av att möta en hel storm av funktioner. Det är massor av knappar och massor av menyer. Även jag som är en ganska avancerad datoranvändare känner ofta, hjälp var ska jag börja, säger Linn Gustavsson Christiernin.

Det här har inte bara att göra med hur användarna känner sig framför datorskärmen. Det är också en kostnadsfråga. Ofta måste företagen anställa folk som lär ut hur man jobbar i olika program.

- Om en nyanställd kan sätta sig ner och lära sig själv och komma igång med de vanligaste arbetsuppgifterna direkt, så kanske du kan tjäna en veckas arbetstid, säger Linn Gustavsson Christiernin.

Principerna för hennes nya designmetod är enkla, men det kräver en hel del arbete att tillämpa dem. Det handlar om att i redan existerande programvara eller i helt ny välja ut rätt funktioner och rätt antal funktioner för rätt användargrupper.

Till att börja med måste man göra en grundlig datainsamling. Det krävs kvantifierbara data om vilka funktioner användarna oftast använder, hur stor datorvana de har, vilken typ av arbetsuppgifter de utför och så vidare. Med hjälp av dessa data och olika statistiska metoder och diagram identifierar man ett antal användargrupper som står på olika nivåer eller har olika behov. I slutskedet skapar man en lagerstruktur i programmet för varje användargrupp.

Linn Gustavsson Christiernin har utfört flera fallstudier där metoden testats. I en av dem skapades fyra lager anpassade till fyra användargrupper i Microsoft Excel. Användarna fick utföra uppgifter dels i ursprungsversionen av Excel och dels i den med lagerstrukturer. 40 av 70 försökspersoner nådde bättre resultat när de löste uppgifter i Excel med lagerstrukturer. De flesta löste också sina uppgifter snabbare.

Det här sättet att jobba med design är något som Linn Gustavsson Christiernin tror vi kommer att se mer av. Dåligt utformade gränssnitt gynnar ingen.

- Det kostar så pass mycket pengar och det tar så mycket tid och ger så mycket stress, så programmen måste bli bättre, säger hon.

Gustavsson Christiernin, Linn, Guiding the Designer: A Radar Diagram Process for Applications with Multiple layers, Interacting with Computers - The interdisciplinary journal of Human-Computer Interaction, in press

Gustavsson Christiernin, Linn, A Case Study Evaluation of RDPM - a process confirmed successful, Interacting with Computers - The interdisciplinary journal of Human-Computer Interaction, in press

För mer information kontakta Linn Gustavsson Christiernin, 0520 - 22 32 08, linn.gustavsson@hv.se Pressmeddelande lämnat av forskningsinformatör Charlotta Sjöstedt, 0708-312017, charlotta.sjostedt@hv.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
    1. Forskare vid Miun leder massexperiment om barns risker
      21 majMittuniversitetet
    2. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    3. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    4. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    5. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    1. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    2. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    3. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    4. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    5. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.