Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Mediernas roll i krissituationer

2009-10-19 Pressmeddelande från Örebro universitet
Tidigare var massmediernas bild av hot och faror i krissituationer den enda information som fanns tillgänglig för allmänheten, men nu tappar den traditionella journalistiken alltmer kontrollen över informationsflödet. " Nu utmanas mediernas roll av medborgarjournalistik och bloggar och det ställer högre krav på läsaren att vara källkritisk". Det säger Mats Eriksson, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.
I det traditionella medielandskapet stod journalister vid stora medieorganisationer för informationen i krislägen men i dag kan gemene man relativt enkelt producera och distribuera egna nyheter via nätet och vi kan även kommentera journalisters berättelser.

– Vissa forskare går så långt att de påstår att journalistens sociala status är hotad. Det finns de som hävdar att läsare betraktar bloggar som mer trovärdiga än konventionella journalisters rapportering, säger Mats Eriksson.

Bloggar betraktas ibland som mer trovärdiga eftersom bloggare ofta ses som ämnesexperter som inte har någon motsvarighet hos de traditionella medierna. Den traditionella journalisten tvingas bli generalist för att klara av att bevaka och behärska många olika områden.

– Det ställer stora krav på den enskilde medborgaren att kunna vara källkritisk och bedöma olika sajters trovärdighet. Man kan inte alls vara säker på att alla bloggare är experter på sitt område eller har ärliga avsikter, säger Mats Eriksson.

Det har visat sig att bloggare, som man trott vara enskilda privatpersoner som personligt skildrat sina omskakande upplevelser, varit representanter för organiserade opinionsbildare med tydligt strategiska syften.

– Internet har blivit en källa till ryktesspridning och falsk information i samband med kriser men det finns också en etisk aspekt, säger Mats Eriksson.

I samband med bombningarna i London 2005 till exempel publicerades snabbt bilder och filmer med ett innehåll som medierna valde bort på grund av sina etiska grunder. Katastrofer och hot har alltid lockat publik oavsett medium och avsändare men med internet ökar snabbheten, dramatiken och möjligheten till alternativa bilder och berättelser.

– I ett medielandskap där nätjournalistiken får allt större inflytande över den samlade mediebilden av en händelse, råder en ny medielogik, som strategiska kriskommunikatörer bör anpassa sig till, säger Mats Eriksson.

Mats Eriksson påpekar att man inte ska glömma bort att internet har en stor positiv potential i kriskommunikation och används redan idag för att snabbt sprida viktig information i kriser direkt mellan myndigheter och medborgare och mellan medborgare och medborgare.

För mer information kontakta Mats Eriksson: mobil: 076-8184801, E-post: mats.eriksson@oru.se Mats Erikssons nya bok har precis kommit ut: Nätens kriskommunikation. Studentlitteratur: 2009. Läs mer om boken: http://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/1968?artnr=33466

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
    1. Forskare vid Miun leder massexperiment om barns risker
      21 majMittuniversitetet
    2. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    3. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    4. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    5. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    1. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    2. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    3. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    4. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    5. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.