Ekologer vid Lunds universitet har sedan många år en omfattande forskning kring just hur djur använder feromoner. Doktoranden Jean-Marc Lassance och professor Christer Löfstedt på avdelningen för kemisk ekologi har i en ny undersökning studerat hur feromoner påverkar valet av partner hos en fjärilsart som heter majsmott.
Majsmott är små fjärilar med ett vingspann på 2-3 centimeter. Arten har en naturlig utbredning i södra och mellersta Europa, men har även påträffats i Sydsverige. Den är ofta ett svårt skadedjur, särskilt på majs.
Genom att förstå dess livscykel och hur den förökar sig, och med hjälp av artens egna doftämnen istället för kemiska gifter, kan man minska skadorna på grödan.
Men forskningen kring majsmotten har även fått Lassance och Löfstedt att fundera kring om doftämnena bidrar till utvecklingen av nya arter.
De båda Lundaforskarna har analyserat doftämnenas sammansättning och även arvsmassan hos fjärilshanar från bland annat Frankrike, Ungern och Slovenien och upptäckt att hanarnas feromoner skiljer sig åt. De manliga majsmotten i Frankrike luktar annorlunda än fjärilshanarna i Ungern.
Lundaforskarna har visat att honorna via doftämnena kan urskilja var hanarna kommer ifrån, deras ålder och kanske även hur bra gener de har vad gäller parning och förökning. Lassance och Löfstedt menar att feromonskillnader kan vara en kraft som driver evolutionen bland fjärilar.
Honorna bland de undersökta majsmotten verkar föredra äldre hanar som producerar ett särskilt, typiskt feromon. Detta partnerval ökar isoleringen mellan majsmott från olika områden, vilket i sin tur kan driva på utvecklingen mot att det skapas nya arter.
– Våra forskningsresultat kan ändra förståelsen för doftämnenas roll i arters utveckling, säger Jean-Marc Lassance. Vi visar hur hanars och honors doftproduktion styrs av samma gener och hur de använder liknande feromoner i en kemisk dialog under parningen.
Forskarnas undersökning publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften BMC Biology.
Läs mer om doft och lukt i FOrskning.se:s tema Doft
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.