Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Manlig doft driver fjärilens evolution

2009-03-04 Pressmeddelande från Lunds universitet
Fjärilshanar luktar olika beroende på sin ålder, och franska hanar av majsmott luktar dessutom annorlunda än sina artfränder i exempelvis Ungern. Kanske kan dessa doftskillnader bidra till att skapa nya arter. Det visar en färsk undersökning från Lunds universitet.
Det är sedan tidigare känt att doftämnen, så kallade feromoner, kan spela stor roll i djurens sexliv. När en insektshona vill locka till sig en hane för att para sig sänder hon ut doftämnen som hanarna kan uppfatta på långa avstånd. Men även hanar har dofter som i olika grad tilltalar honor.

Ekologer vid Lunds universitet har sedan många år en omfattande forskning kring just hur djur använder feromoner. Doktoranden Jean-Marc Lassance och professor Christer Löfstedt på avdelningen för kemisk ekologi har i en ny undersökning studerat hur feromoner påverkar valet av partner hos en fjärilsart som heter majsmott.

Majsmott är små fjärilar med ett vingspann på 2-3 centimeter. Arten har en naturlig utbredning i södra och mellersta Europa, men har även påträffats i Sydsverige. Den är ofta ett svårt skadedjur, särskilt på majs.

Genom att förstå dess livscykel och hur den förökar sig, och med hjälp av artens egna doftämnen istället för kemiska gifter, kan man minska skadorna på grödan.

Men forskningen kring majsmotten har även fått Lassance och Löfstedt att fundera kring om doftämnena bidrar till utvecklingen av nya arter.

De båda Lundaforskarna har analyserat doftämnenas sammansättning och även arvsmassan hos fjärilshanar från bland annat Frankrike, Ungern och Slovenien och upptäckt att hanarnas feromoner skiljer sig åt. De manliga majsmotten i Frankrike luktar annorlunda än fjärilshanarna i Ungern.

Lundaforskarna har visat att honorna via doftämnena kan urskilja var hanarna kommer ifrån, deras ålder och kanske även hur bra gener de har vad gäller parning och förökning. Lassance och Löfstedt menar att feromonskillnader kan vara en kraft som driver evolutionen bland fjärilar.

Honorna bland de undersökta majsmotten verkar föredra äldre hanar som producerar ett särskilt, typiskt feromon. Detta partnerval ökar isoleringen mellan majsmott från olika områden, vilket i sin tur kan driva på utvecklingen mot att det skapas nya arter.

– Våra forskningsresultat kan ändra förståelsen för doftämnenas roll i arters utveckling, säger Jean-Marc Lassance. Vi visar hur hanars och honors doftproduktion styrs av samma gener och hur de använder liknande feromoner i en kemisk dialog under parningen.

Forskarnas undersökning publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften BMC Biology.

Läs mer om doft och lukt i FOrskning.se:s tema Doft

För mer information kontakta Jean-Marc Lassance, tel 046-222 20 84 eller Christer Löfstedt, tel 046 – 222 93 38 (jean-marc.lassance@ekol.lu.se eller christer.lofstedt@ekol.lu.se)

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
    1. Forskare vid Miun leder massexperiment om barns risker
      21 majMittuniversitetet
    2. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    3. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    4. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    5. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    1. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    2. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    3. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    4. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    5. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.