Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Hjälper datorer att bli bättre på att översätta och bearbeta texter

2009-10-10 Pressmeddelande från Växjö universitet
Internet flödar av information, på en mängd olika språk. Våra språkkunskaper och vår tid begränsar möjligheten att ta del av allt vi önskar. Vi kan ta datorer till hjälp för att ta in informationen automatiskt för översättning och bearbetning, bland annat med hjälp av en syntaktisk analysator, men resultatet blir sällan lika bra som om en mänsklig hjärna gjort jobbet.
I en ny doktorsavhandling från Växjö universitet presenterar Jens Nilsson tekniker för att förbättra syntaktiska analysatorer för mer än tio naturliga språk, såsom tjeckiska, arabiska och kinesiska.

En syntaktisk analysator kan användas som en del i ett större system för automatisk översättning från ett språk till ett annat, för att automatiskt besvara frågor på naturligt språk, eller för att utvinna information ur stora mängder text.

En syntaktisk analysator bygger upp en syntaktisk struktur i meningar, dvs. den förklarar hur orden i meningen hänger ihop syntaktiskt. Analysatorerna som används i denna avhandling utför i princip en satsanalys i alla meningar den bearbetar.

Att förmå en dator identifiera satsdelar är svårt för datorer. De metoder som Jens Nilsson utvecklat kan användas för att göra jobbet för maskininläraren lättare, vilket i sin tur förbättrar den syntaktiska analysen. Vidare undersöks olika metoder för att analysera samma mening med flera olika syntaktiska analysatorer och därefter slå ihop de olika analyserna till en enda.

Motiveringen är att olika syntaktiska analysatorer är bra på olika saker; vissa syntaktiska analysatorer kan exempelvis vara bättre på att identifiera subjekt men sämre på predikat, och vice versa. Metoderna som presenteras i avhandlingen utnyttjar deras starka sidor och kompenserar deras svagare, vilket leder till en ännu bättre syntaktisk analys.

Jens Nilsson har utvecklat programvara som innehåller de metoder som presenteras i avhandlingen.

Programvaran för de bästa metoderna i avhandlingen är en del av ett större system för syntaktisk analys, MaltParser. MaltParser är utvecklat av gruppen för språkteknologi vid Växjö universitet, i vilken Jens ingår.

Gruppen har tillsammans deltagit i flera internationella utvärderingar med MaltParser. I konkurrens med forskargrupper från välkända amerikanska universitet och företag rankas MaltParser som ett av de allra främsta systemen i världen.

Jens kommer ursprungligen från Växjö och bor numera i Hovmantorp. Han började studera på grundutbildningen i datavetenskap vid Växjö universitet 1998 och påbörjade 2005 sin forskarutbildning inom datavetenskap med särskild inriktning mot språkteknologi.

Avhandlingen ”Transformation and Combination in Data-Driven Dependency Parsing” försvaras fredagen den 16 oktober, kl. 13.15. Disputationen äger rum i Weber, Växjö universitet. Opponent är Ph D Ryan McDonald, Google Research, New York.

För mer information kontakta Jens Nilsson, telefon 0470-70 89 66, 0730-641515 e-post: jens.nilsson@vxu.se. Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
    1. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    2. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    3. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    4. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    5. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.