Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Handdockan ger dynamik i kommunikationens verktygslåda

2009-10-01 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
Användning av handdockor kan bidra till bättre utveckling av barns och lärares förmåga att kommunicera. En aktuell avhandling vid Göteborgs universitet visar hur handdockor skapar dynamik i kommunikationens verktygslåda inom förskolan.
Dockors kommunikativa egenskaper har genom historien använts i skilda miljöer och med olika syften – inom politiken, teatern, terapin och utbildningen.

I en avhandling som läggs fram vid institutionen för pedagogik och didaktik undersöker Mirella Forsberg Ahlcrona specifikt hur handdockan kan användas i förskolans vardagsarbete i Sverige.

- Handdockan skapar dynamik i kommunikationens verktygslåda. Dockans användning i förskolan kan bidra till utveckling av både barns och lärares förmåga att kommunicera med varandra. Dockan kan beröra på många sätt, inte minst icke-verbalt, säger Mirella Forsberg Ahlcrona.

I den aktuella avhandlingen har dockan klivit ner från teaterpiedestalen. Istället är dockan mer ett redskap för gemensam kreativ medverkan av både barn och pedagoger.
I avhandlingen visas vilken betydelse arbete med handdocka kan ha för förskolebarnens språkliga, sociala och estetiska utveckling. Dockan erbjuder en både relationell, språklig och handlingsmässig potential.

Dockans relationella potential innebär att barn i förhållande till dockan utvecklar olika känslor, att de konstruerar handlingar utifrån både kunskapsmässiga och känslomässiga motiv och att de överskrider gränserna mellan faktiska och föreställda världar.
Dockans språkliga potential innebär att barn i kommunikationen med dockan förmedlar sina kulturella och sociala erfarenheter, uttrycker sina föreställningar om kunskap och lärande och att de dessutom utvecklar sitt språk.

Dockans handlingsmässiga potential framträder i barns lek genom nya sociala konstellationer och kreativa handlingar.

Mirella Forsberg Ahlcrona lägger fram sin avhandling ”Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan” vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Tid: fredag 2 oktober kl 13.15 Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg. För mer information kontakta Mirella Forsberg Ahlcrona: mirella@viovio.se, tel: 031-811266.

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
    1. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    2. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    3. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    4. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    5. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.