I en avhandling som läggs fram vid institutionen för pedagogik och didaktik undersöker Mirella Forsberg Ahlcrona specifikt hur handdockan kan användas i förskolans vardagsarbete i Sverige.
- Handdockan skapar dynamik i kommunikationens verktygslåda. Dockans användning i förskolan kan bidra till utveckling av både barns och lärares förmåga att kommunicera med varandra. Dockan kan beröra på många sätt, inte minst icke-verbalt, säger Mirella Forsberg Ahlcrona.
I den aktuella avhandlingen har dockan klivit ner från teaterpiedestalen. Istället är dockan mer ett redskap för gemensam kreativ medverkan av både barn och pedagoger.
I avhandlingen visas vilken betydelse arbete med handdocka kan ha för förskolebarnens språkliga, sociala och estetiska utveckling. Dockan erbjuder en både relationell, språklig och handlingsmässig potential.
Dockans relationella potential innebär att barn i förhållande till dockan utvecklar olika känslor, att de konstruerar handlingar utifrån både kunskapsmässiga och känslomässiga motiv och att de överskrider gränserna mellan faktiska och föreställda världar.
Dockans språkliga potential innebär att barn i kommunikationen med dockan förmedlar sina kulturella och sociala erfarenheter, uttrycker sina föreställningar om kunskap och lärande och att de dessutom utvecklar sitt språk.
Dockans handlingsmässiga potential framträder i barns lek genom nya sociala konstellationer och kreativa handlingar.
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.