Hallandsmodellen räddade jobb och byggnader

Hallandsmodellens övergripande idé var att öka den totala byggvolymen i tider av hög arbetslöshet inom byggindustrin. Här kunde hotade byggnader räddas genom att arbetslösa byggnadsarbetare utbildades i traditionella byggmetoder och gavs praktik i restaureringsprojekten.

Tanken var att skapa byggjobb utan undanträngningseffekter och samtidigt restaurera kulturhistoriskt värdefulla byggnader. De gemensamma målen var: "rädda jobben, rädda hantverket, rädda husen".

Under tio års tid utbildades närmare en tredjedel av Hallands byggnadsarbetare i äldre bygghantverk. De upprustade husen har sedan på olika sätt används till att göra Halland mer attraktivt.

- Hallandsmodellen är nu aktuell igen, med finanskris och ny arbetslöshet. Länder som Ungern, Rumänien, Slovakien och Italien har på senare tid efterfrågat våra erfarenheter kring kulturmiljövård och skapande av jobb som syftar till hållbar utveckling, säger Christer Gustafsson.

I avhandlingen analyserar Christer Gustafsson förhandlingen mellan kulturmiljövårds- och arbetsmarknadssektorerna samt byggindustrin. Varje aktör hade sitt syfte för samarbetet och sina resurser, behov, politiska målsättningar, nätverk och regelverk.

Avhandlingen presenterar också en modell för samarbeten som kan användas i andra regioner eller andra sammanhang, till exempel för regional hållbar utveckling och den nya kulturpolitiken.

Hallandsmodellens verksamheter i Östersjöregionen nominerades till världens bästa projekt inom stadsförnyelse och hållbar utveckling av FN, i samband med att Kyoto-avtalet skulle antas.

Avhandlingen "The Halland Model - a trading zone for buidng conservation in concert with labour market policy and the construction industry, aiming at regional sustainable development" försvaras den 22 oktober.
Tid: 10.00
Plats: Göteborgs universitets huvudbyggnad, Vasaparken,