– Efter tio dagar minskade de depressiva symptomen hos dessa patienter med minst 50 procent hos 13 av de 24 i behandlingsgruppen. Ingen i kontrollgruppen som stod på väntelista, fick en sådan förbättring, säger Cecilia Rastad.
Vid uppföljning efter en månad hade depressionsgrad, energibrist (”fatigue”) och dagtidssömnighet minskat till nära normala nivåer, och 39 av 47 personer hade förbättrats minst 50 procent. Eventuella undergrupper och skillnader i behandlingseffekt mellan dessa undersöktes också och visade att ljusterapi hade lika god effekt oberoende av vilken undergrupp man tillhörde.
– En gemensam faktor för personer med vintertrötthet och vinterdepression är en hög grad av upplevd energibrist och låg självskattad hälsa. Men det som skilde grupperna åt var olika grader av depressiva symptom och dagtidssömnighet, säger Cecilia Rastad.
I avhandlingsarbetet ingår även två enkätstudier. Ungefär 20 procent av befolkningen rapporterar årstidsrelaterade symptom, så som nedstämdhet, att man vill sova mer, har mindre energi, blir mindre social, äter mer och kan gå upp i vikt under höst- och vinterhalvåret.
Resultaten visar också att det är lika vanligt bland ungdomar på gymnasiet som bland vuxna. Prevalensen är högre bland flickor/kvinnor jämfört med pojkar/män, och bland yngre jämfört med äldre.
– Undersökningarna är viktiga bidrag till forskningen om vintertrötthet, vinterdepression och ljusterapi och man bör gå vidare med ytterligare studier i ämnet för att undersöka hur behandlingen kan optimeras och vilka delar i behandlingen som är verksamma, säger Cecilia Rastad.
| FAS
| FORMAS
MISTRA
| NATURVÅRDSVERKET
RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND
VETENSKAPSRÅDET
| VINNOVA
VÅRDALSTIFTELSEN
| KK-STIFTELSEN
I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen
Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.