Förebilder bra för flyktingbarnens skolresultat

Men den nya rapporten visar att sambanden inte är entydiga. En hög andel utlandsfödda verkar påverka skolresultaten negativt. Men samtidigt påverkas grundskolebetygen positivt om det finns landsmän med hög utbildning i närheten. Det senare resultatet kan tolkas som en effekt av sociala nätverk och kontakter. Mönstret stämmer väl med tidigare studier som visar att resurserna hos personer i närområdet påverkar individen.

– Vi ser att omgivningen har betydelse. Den verkar spela störst roll bland de barn som varit i Sverige längst och har kunnat påverkas av närmiljön under lång tid, säger Olof Åslund som är en av författarna bakom rapporten.

Pojkar och barn till lågutbildade påverkas mer än flickor och barn med högutbildade föräldrar. Detta är i linje med tidigare forskning som visar att omgivningen har större inverkan på grupper där resultaten i genomsnitt är sämre.

Familjer med dåliga förutsättningar för skolarbetet tenderar att samlas i vissa områden. Tidigare studier kan ha tolkat denna självsortering som att faktorer i omgivningen påverkat barnens resultat negativt. Det är med andra ord lätt att dra felaktiga slutsatser om negativa effekter av boendekoncentration. Rapporten följer grundskolebetygen hos 20 000 barn som var 0–16 år då deras familjer kom till Sverige 1987–1991.

Rapport 2009:18 ”Bostadssegregationens effekter på invandrarbarns skolresultat” är skriven av Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Hans Grönqvist och Olof Åslund. Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2009:20.