Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

EU måste dela ut färre utsläppsrätter och sluta dela ut dem gratis

2009-09-22 Pressmeddelande från Göteborgs universitet
EU:s utsläppshandel har satt ett pris på något som förut var gratis – rätten att smutsa ner atmosfären. Men priserna är låga, utdelningen sker gratis, och av försiktighet och rädsla för att skada industrin har EU delat ut ett mycket stort antal utsläppsrätter. "Gratis utdelning skapar fel förväntning hos företag: ”Om vi släpper ut mycket idag får vi många utsläppsrätter imorgon.” Helt på tvärs mot tanken att stimulera utsläppsminskningar". Det säger forskaren Markus Wråke.
Markus Wråke är forskare vid IVL, Svenska Miljöinstitutet, och synar i sin doktorsavhandling den europeiska energi- och klimatpolitiken, särskilt handeln med utsläppsrätter. Han upplever att EU-kommissionen och den svenska regeringen tog relativt stort intryck av den akademiska diskussionen kring utsläppshandeln när förslaget till förändringar som ska gälla från 2013 togs fram.

– Att sedan förhandlingarna mellan medlemsländerna och EU-parlamentet resulterade i ett något urvattnat beslut var tråkigt. Ändå känns det som att min forskning bidrar till att göra systemet bättre. Värre är att jag och andra forskare tidigt visade på brister i handelssystemet, redan 2004. Ändå dröjer det ända till 2013 innan något på allvar förändras.

Markus Wråke menar EU:s utsläppshandel har stor potential och skulle kunna spela en nyckelroll för att minska Europas utsläpp av växthusgaser. Med ett korrekt utformat handelssystem kan EU nå de mål man sätter upp, till en så låg kostnad för samhället som möjligt.

Men i viktiga avseenden ger dagens system och regler helt motsatta incitament till vad som är tänkt. Eftersom tilldelningen av utsläppsrätter har varit gratis och baserats på historiska utsläpp har man skapat förväntningar om att höga utsläpp idag kan belönas imorgon. Därigenom har man sannolikt motverkat och fördröjt investeringar i klimateffektiv teknik, som skulle ha skett om utsläppsrätterna istället hade auktionerats ut. Ett annat exempel är att i flera länder, bland andra Tyskland och Danmark, har en investering i kolbaserad elproduktion berättigat till fler utsläppsrätter än en investering i biobränslebaserad elproduktion.

– De viktigaste förändringarna av systemet vore för det första att minska antalet utsläppsrätter på marknaden. Utsläppens totala storlek bestäms ju av hur många utsläppsrätter som delas ut eller säljs från EU till företagen. Utsläppen blir precis lika många som antalet utsläppsrätter. För det andra krävs att man kraftigt ökar andelen utsläppsrätter som säljs till företagen, istället för att de delas ut gratis som idag.

De förändringar som är föreslagna att träda i kraft år 2013 innebär enligt Wråke viktiga steg i rätt riktning. Antalet utsläppsrätter minskar något jämfört med idag, närmare bestämt 1,74 procent per år med start 2013, jämför med medeltalet under perioden 2008-2012. En annan förändring är att ungefär hälften av utsläppsrätterna kommer att säljas på auktion istället för att delas ut gratis. Idag säljs bara 4 procent av utsläppsrätterna. Men viktiga frågetecken återstår:

– Vem ska få de 50 procent av utsläppsrätterna som ska delas ut gratis? På vilka grunder ska man bestämma antalet som varje företag ska få? EU har ställt upp utvärderingskriterier, men de är så luddiga att de har öppnat för ett intensivt lobbyarbete från industrin. Hur auktionerna ska genomföras rent praktiskt är inte heller bestämt, konstaterar Markus Wråke.  

Fakta: Handel med utsläppsrätter
Grundprincipen för EU:s handel med utsläppsrätter är att EU bestämmer hur stora koldioxidutsläpp som totalt kan tillåtas från industrin varje år. Däremot lägger sig EU inte i vem som gör dessa utsläpp. Istället låter man företagen sinsemellan köpa och sälja rätten att släppa ut koldioxid. För varje utsläpp måste företaget ha en ”utsläppsrätt”, därav namnet handel med utsläppsrätter.

Priset för en utsläppsrätt är ungefär 150 kronor per ton koldioxid. Det är mindre än en femtedel av den svenska skatten på koldioxid. EU bestämmer också hur stort antal utsläppsrätter som marknaden ska ha tillgång till. Idag är det drygt 2 miljarder. Utdelningen av utsläppsrätterna som EU skapat sker gratis till alla företag som har släppt ut koldioxid gratis.

Idén med utsläppshandel är att nå ett givet miljömål så billigt som möjligt. När företag får handla med rätten att släppa ut koldioxid kommer de företag som har höga kostnader för att minska sina utsläpp att istället köpa utsläppsrätter av företag som har billigare åtgärder.
Om man istället för utsläppshandel skulle tvinga alla företag att minska sina utsläpp lika mycket skulle det för vissa företag bli jättedyrt medan det för andra knappt skulle kosta något alls. Den totala kostnaden för samhället skulle bli högre än om man hade utsläppshandel.

Markus Wråkes avhandling är den första i en ny avhandlingsserie vid Institutionen för nationalekonomi med statistik: Studies in Environmental Management and Economics. Denna nya avhandlingsserie är tvärvetenskaplig och fokuserar på miljö- och naturresursfrågor.

Tid och plats för disputationen: Tisd 22 sept kl 10-12, sal C 33, GU, Handelshögskolan, Vasag 1
Avhandlingens titel: ”European Energy Policy in Transition: Critical Aspects of Emissions Trading”
Författare: Markus Wråke

För ytterligare information kontakta: Markus Wråke 08 598 563 21, markus.wrake@ivl.se Handledare: Thomas Sterner, 031 786 13 77, thomas.sterner@economics.gu.se och Åsa Löfgren, 031 786 41 63, asa.lofgren@economics.gu.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
    1. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    2. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    3. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    4. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    5. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.