Cellsignaleringen vid olika cancerformer skärskådad

Njurcancer delas upp i undergrupper efter mikroskopiskt utseende. Uttrycket av ErbB2 visade sig vara lägre vid den vanligaste gruppen av njurcancer jämfört med i njurvävnad. Detta är oväntat, eftersom ErbB2 är en kraftigt tumörstimulerande faktor vid många andra cancertyper. Uttrycket av ErbB4 är mycket lågt i tumörer jämfört med i njurvävnad, vilket kan tyda på att signalering från ErbB4 kan hindra nurcancerns uppkomst eller tillväxt. Uttrycket av LRIG1 är också minskat vid den vanligaste undergruppen av njurcancer. Uttrycket av EGFR-familjens receptorer och LRIG1 kunde inte användas för att förutsäga vilka patienter som hade bättre eller sämre prognos.

Vid prostatacancer är uttrycket av LRIG1 högre i tumörer än i frisk prostatavävnad. Stimulering av cancerceller med manligt könshormon ökar uttrycket av LRIG1. Ökat uttryck av LRIG1 kan också hämma prostatacancercellers tillväxt. Det finns samband mellan uttrycket av LRIG1 i tumörer och hur det går för patienterna. Det är dock skillnad mellan obehandlade patienter och patienter som fått prostatan bortopererad.

Hos obehandlade patienter är höga nivåer av LRIG1 förknippat med sämre prognos, medan det hos opererade patienter är förknippat med bättre prognos. Detta kan bero på olika betydelser av LRIG1 för tumörer under olika förhållanden för prostatacancersjukdomen. Fortsatta undersökningar krävs dock för att utreda LRIG1s roll i prostatacancer.

Fredag 18 december försvarar Marcus Thomasson, Inst. för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Expression and prognostic value of LRIG1 and the EGF-receptor family in renal cell and prostate cancer.

Disputationen äger rum klockan 9.00 i Lionssalen (sal 244), by. 7, NUS.

Opponent: Prof. Sten Nilsson, Karolinska institutet.

Huvudhandledare: Håkan Hedman, Inst. för strålningsvetenskaper, onkologi.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-29865