Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Bromerade flamskyddsmedel - ett pyrande miljöhot?

2009-05-26 Pressmeddelande från Umeå universitet
Trots att bromerade flamskyddsmedel har används i stor skala sen i slutet på 60-talet, saknas det fortfarande kunskap om hur de påverkar miljön. Det finns farhågor att de är på väg att bli en tickande miljöbomb. I sin avhandling identifierar Jenny Rattfelt Nyholm, Umeå universitet, ett antal bromerade flamskyddsmedel som kan utgöra en potentiell miljörisk.
Bromerade flamskyddsmedel är kemikalier som tillsätts i till exempel elektroniska apparater, plaster och vissa textilier för att förhindra uppkomst av bränder. Det finns över 60 olika organiska bromerade ämnen som används som flamskyddsmedel i konsumentprodukter. Den gemensamma faktorn är att de minskar risken för brand, men de har helt olika egenskaper när de läcker ut i naturen.

För att bedöma om en kemikalie innebär en miljörisk undersöks hur kemikalien bryts ned, om den lagras i vävnader hos djur och hur giftig den är. I sin avhandling presenterar Jenny Rattfelt Nyholm resultat från studier av ett tiotal olika bromerade flamskyddsmedel och presenter en modell som kan användas för att generalisera resultaten till andra bromerade flamskyddsmedel för en preliminär bedömning av miljörisken.

Jenny Rattfelt Nyholm har jämfört resultaten från de olika studierna med de kriterier i lagstiftningen som finns för att klassificera ett miljöfarligt ämne. Polybromerade difenyletrar, en klass av bromerade flamskyddsmedel som varit förbjudna i EU sedan 2006, uppfyller kriterierna för ett miljöfarligt ämne. Hexabromcyklododekan, som finns med på EU:s kandidatlista över farliga ämnen, är ett gränsfall. Förutom dessa ämnen bedöms ingen av de övriga bromerade flamskyddsmedlena som hon testat uppfylla kriterierna för att klassas som miljöfarliga ämnen.
– Jag har identifierat ytterligare några bromerade flamskyddsmedel som har liknande egenskaper som bromerade difenyletrar med hjälp av den modell för riskbedömning som jag utvecklat. Dessa är ännu inte testade och bör därför prioriteras i fortsatta experimentella studier, anser Jenny Rattfelt Nyholm.

Fredagen den 5:e juni försvarar Jenny Rattfelt Nyholm, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Persistency, bioaccumulation and toxicity assessment of selected brominated flame retardants. Svensk titel: Bedömning av nedbrytbarhet, bioackumulerbarhet och giftighet hos utvalda bromerade flamskyddsmedel. Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal MA121, MIT-huset, Umeå Univeristet. Fakultetsopponent är professor Walter Vetter från Institute of Food Chemistry, University of Hohenheim, Stuttgart, Germany.

Jenny Rattfelt Nyholm är född och uppvuxen i Västerås. 1995 flyttade hon till Umeå för att läsa biologi och kemi, och 2004 påbörjades forskarstudier i miljökemi.

För ytterligare information, kontakta gärna: Jenny Rattfelt Nyholm, kemiska institutionen Telefonnummer: 090-7865574 E-post: jenny.rattfelt@chem.umu.se

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Belyser hur skugga och mörker påverkar bladets vissnande
      21 majUmeå universitet
    1. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    2. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    3. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    4. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    5. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    1. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    2. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    3. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    4. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    5. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.