Bilpendling ökar risken för hjärtinfarkt

Positiv inverkan på vikt och blodfetter samt gynnsamma effekter på blodproppsbenägenhet och inflammation tycks kunna förklara en betydande del, 40 %, av den minskade risken hos de som är fysiskt aktiva till arbetet. Även hög fysisk aktivitet på fritiden innebär lägre risk för hjärtinfarkt. Hög fysisk aktivitet på arbetet ger också lägre risk för hjärtinfarkt, men bara hos män.

Avhandlingen visar att snusare som aldrig varit rökare inte har ökad risk för hjärtinfarkt jämfört med tobaksfria. Ålder, manligt kön, högt blodtryck, rökning, diabetes, höga blodfetter och övervikt är kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Studierna visar att även blodnivåer av markörer för blodproppsbenägenhet och inflammation är kopplade till ökad hjärtinfarktrisk. Ett tillägg av åtta av dessa markörer förbättrar förmågan att förutsäga vem som kommer att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med en modell med enbart de etablerade riskfaktorerna.

I studien ingår 651 personer som drabbats av hjärtinfarkt. Samtliga hade deltagit i en hälsoundersökning och hade lämnat blodprover innan de insjuknade. Dessa jämfördes med 2 238 friska personer.

Fredag 15 maj försvarar Patrik Wennberg, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin samt, Forskningsenheten i Skellefteå, sin avhandling med titeln Beyond the established risk factors of myocardial infarction: Lifestyle factors and novel biomarkers.

Disputationen äger rum klockan 13.30 i Forum-salen, Campus Skellefteå.

Fakultetsopponent är professor Mai-Lis Hellénius, Karolinska institutet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-21849