Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

85 procent mindre koldioxid med avgifter och teknik

2009-08-19 Pressmeddelande från Chalmers tekniska högskola
Koldioxidutsläppen från Europas elproduktion kan minskas med 85 procent fram till år 2050 till en kostnad som inte överstiger 50 Euro per ton koldioxid. För att lyckas krävs det en kombination av avgifter och ett flertal tekniker. Det menar Chalmers-forskaren Mikael Odenberger.
För att förändra kraftverksparken krävs det politiska styrmedel som avgiftsbelägger koldioxidutsläpp. Det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter är ett exempel. Med ytterligare långsiktliga mål, eventuellt efter FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december, kan handelssystemet med utsläppsrätter bli det viktigaste styrmedlet för minskade koldioxidutsläpp.

Mikael Odenberger visar i sin avhandling hur dagens elkraftssystem kan utvecklas för att möta framtida krav på minskade koldioxidutsläpp. Fokus är de europeiska kraftverkens förändringsmöjligheter fram till år 2050 då drastiska minskningar i utsläpp av växthusgaser, speciellt koldioxid, måste göras enligt EU och FN:s klimatpanel IPCC.

Mikael Odenberger menar att koldioxidutsläppen kan minskas radikalt med effektiviseringsåtgärder och dagens tillgängliga och kända teknik. Förnyelsebar teknik är av särskild betydelse, speciellt storskaligt utnyttjande av vindkraft och kraftverk eldade med biomassa med och utan fjärrvärmeproduktion.

Stor vikt läggs på att bedöma bidraget där kraftverk använder CCS-teknik - avskiljning och lagring av koldioxid i geologiska formationer under mark. Med den tekniken ger kolanvändning mycket låga koldioxidutsläpp. Flera länder i Europa har en stor del av sin kraftproduktion baserad på kolkraft och de förnybara alternativen räcker i dagsläget inte till. Här spelar CCS en viktig roll för minskade utsläpp. Dessutom ger fortsatt kolanvändning ett lägre importberoende av naturgas till Europa.

Mikael Odenberger anser att en 85-procentig minskning av utsläppen jämfört med utsläppsnivåerna 1990 kan nås med ett utsläppspris som fram till 2050 inte överstiger 50 euro per ton koldioxid. Blir prisutvecklingen den som visas i avhandlingen blir ett antal tekniker lönsamma, såväl vindkraft och biomassa som CCS och ny kärnkraft.

- Ur ett samhällsperspektiv borde inte 50 Euro per ton vara problematisk. Den stora utmaningen är tidsperspektivet och tempot som behövs för att åstadkomma förändringen. Planering, tillståndsprocesser och uppförande av kraftverk tar lång tid samtidigt som det krävs en snabb förändring för att möta kraven redan till år 2020. Detta ger ett betydande tryck på kraftverksindustrin och sätter hårt tryck på bränslemarknader eftersom vi inte kan klara oss utan effektiviseringsåtgärder för minskat elbehov, säger Mikael Odenberger vid Institutionen energi och miljö.

Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem leder projektet inom vilket avhandlingsarbetet genomförts:
- Vi kan möta klimatmålen till en rimlig kostnad men detta kräver att vi använder samtliga kända tekniker samt att det är av största vikt att CCS-tekniken blir kommersiellt tillgänglig runt år 2020. I media är det titt som tätt en debatt om vilka tekniker som är de bästa - till exempel förnybart som motsats till kärnkraft. Det känns lite tröttsamt när det absolut viktigaste är att kostnaden för att släppa ut koldioxid blir tillräckligt hög.

Den 9 juni 2009 försvarade Mikael Odenberger sin avhandling om utvecklingsvägar för det Europeiska elkraftsproduktionssystemet.

Arbetet är en del av de Pathways-projekt som görs inom ramen för Chalmers medverkan i Alliance for Global Sustainability, AGS.

Avhandlingens titel:
"Pathways for the European electricity supply system to 2050 - implications of stringent CO2 reductions".

Mer information: Mikael Odenberger, Avdelningen för energiteknik, Chalmers, 031- 772 1444 Filip Johnsson, Avdelningen för energiteknik, Chalmers 031-772 1449

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    1. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    2. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    3. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    4. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    4. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    5. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.