| Ja |
|
126 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Nej |
|
148 | |||
| Vet ej |
|
45 |
Många av de grundmaterial som används i implantaten aktiverar dock kroppens immunförsvar, vilket ofta leder till svåra komplikationer för den enskilde patienten. En vanlig strategi för att minska dessa negativa sideffekter är att klä in materialets yta med en "kroppsvänlig" substans som gör att implantatet uppfattas som mer kroppseget.
Den forskargrupp som Tomas Sandberg jobbar i har tidigare utvecklat idén att stora kolhydratrika proteiner från slemhinnor, s.k. muciner, bör ha potential att användas som beläggningssubstanser för konstgjorda implantat.
Tomas Sandberg har studerat effekten av att belägga ett modellimplantat av plast med muciner från ko, gris respektive människa före kontakt med celler från det akuta immunförsvaret, s.k. neutrofiler. Han visar att plast belagd med mucin aktiverar neutrofiler i betydligt mindre utsträckning än obehandlad plast.
Dessutom indikerar detaljerade studier att mucinerna minskar immunreaktiva proteiners vanligen destruktiva effekt genom att gömma och stabilisera dessa på materialets yta.
- Eftersom det är mucinernas normala funktion i slemhinnorna tyder resultaten på att de sannolikt kan användas för att skapa konstgjorda slemhinnor runt implantat och därmed ge dessa mer kroppsegna egenskaper, säger Tomas Sandberg.
