| Ja |
|
126 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Nej |
|
148 | |||
| Vet ej |
|
45 |
- Kvinnor som har kronisk blodtrycksförhöjning avviker lite från genomsnittskvinnan, bland annat är de något äldre, oftare överviktiga och röker i lägre utsträckning - faktorer som i sig kan påverka risken för komplikationer, förklarar Karin Zetterström.
De komplikationer hon studerat för mamman är havandeskapsförgiftning av lätt och svår grad, graviditetsdiabetes och moderkaksavlossning. Beträffande barnet har risken för ovanligt låg födelsevikt och risken att dö, antingen i livmodern eller som spädbarn, studerats. Utöver detta har Karin Zetterström också undersökt risken för att en kvinna som är född med ovanligt låg vikt själv får havandeskapsförgiftning när hon blir gravid.
Resultaten visar att kvinnorna hade en trefaldig riskökning för lätt havandeskapsförgiftning och en femfaldig för svår, samt en dubblerad risk för graviditetsdiabetes och moderkaksavlossning jämfört med kvinnor med normalt blodtryck. Barnen hade en dubblerad risk för att bli underviktiga vid födseln och en trefaldigt ökad risk för att dö före födseln eller inom första månaden efter. Den ökade dödligheten var dessutom starkt kopplad till manligt kön, vilket inte visats tidigare. Att kvinnor som fötts underviktiga hade en klart ökad risk för att få just den svåra formen av havandeskapsförgiftning var också oväntat.
- Många risker är kända sedan tidigare och därför har man noggranna kontroller av kvinnor med blodtryckssjukdom i mödravården. Men dessa resultat kan förhoppningsvis bidra till att fokusera ännu bättre på de kvinnor som har störst behov, säger Karin Zetterström, som också hoppas att avhandlingen kan vara ett bidrag till vidare forskning om orsakerna bakom lätt respektive svår havandeskapsförgiftning.
