Minskade livsmiljöer hotar fjärilsfaunan

Vid en jämförelse av mer än 300 fjärilsarter visade det sig att dag- och nattfjärilar svarade olika till en minskande livsmiljö, och det fanns även skillnader mellan olika typer av nattfjärilar.

- Generellt sett så påverkades antalet för nattfjärilsarter snabbare än för dagfjärilsarter, och anledningen till den skillnaden är troligen att de två grupperna använder skilda metoder för att lokalisera lämpliga biotoper och värdväxter, säger Peter Hambäck.

Under natten så är det av naturliga skäl svårare att använda synintryck, och nattfjärilar är därför huvudsakligen hänvisade till att använda lukter för att lokalisera värdväxter. Det är också känt att många nattfjärilsarter kan identifiera växter med hjälp av lukten på relativt långt håll. Dagfjärilar använder i stället huvudsakligen synintryck, och vissa arter kan identifiera lämpliga miljöer på 100 meters håll. Dessa skillnader får konsekvenser för responsen till en uppsplittrad livsmiljö eftersom lukt sprider sig på ett annorlunda sätt än synintryck.

Det visade sig också att kroppsstorleken påverkade nattfjärilsarternas svar till en minskning av livsmiljön. Större arter har en mer utvecklad flygförmåga, och har därigenom lättare att sprida sig mellan olika områden, men de har också ett större resursbehov, vilket kan skapa problem om ytan blir allt för liten.

- Det medför att små arter kan överleva i en uppsplittrad livsmiljö genom att de kan ha livskraftiga populationer även i små områden medan stora arter kan överleva genom att utnyttja flera områden. Det kan leda till att mellanstora arter har störst problem i uppsplittrade miljöer, eftersom de är för stora för att överleva i små områden och för små för att utnyttja flera olika områden. Effekten av biotopförstörelse på den totala biologiska mångfalden bland fjärilar beror därför dels på storleksfördelningen av olika arter och dels på graden av biotopförstörelse, säger Peter Hambäck.

För ytterligare information
Peter Hambäck, docent i ekologi vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-161288, mobil 073-0765126, e-post Peter.Hamback@botan.su.se