Växter, insekter och fåglar tar fortsatt stryk av pesticider

– Trots ett antal politiska åtgärder inom EU sedan 1990-talets början har man alltså inte lyckats minska de stora negativa effekterna av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket, säger professor Jan Bengtsson vid SLU, koordinator för det europeiska projektet.

I många områden har mångfalden av biotoper (livsmiljöer) i landskapet minskat drastiskt i och med jordbrukets intensifiering. Häckar, åkerholmar, öppna diken och andra icke-produktiva inslag i landskapet har försvunnit. På själva jordbruksmarken har användningen av handelsgödsel och kemiska växtskyddsmedel ökat.

Forskarna i de nio områdena i Europa studerade effekter av åtta olika förändringar i landskapet, samt tretton faktorer kopplade till intensiteten i markanvändningen på fält- och gårdsnivå. Den omfattande studien visade att det framför allt var användningen av kemiska växtskyddsmedel mot insekter och svamp som genomgående hade negativa effekter på mångfalden av växter (som dessutom påverkades av ogräsmedel), jordlöpare och fåglar. Även ekosystemtjänsten biologisk kontroll av bladlöss påverkades negativt.

Gårdar med ekologisk odling, som inte använder kemiska bekämpningsmedel, liksom jordbruksstöd som minskar intensiteten i jordbruket, motverkade till viss del dessa effekter för växter och jordlöpare. Många fåglar, däggdjur, fjärilar och många andra insekter söker dock föda över större områden än enskilda gårdar. Det innebär att användningen av växtskyddsmedel på omgivande gårdar kan ha negativa effekter i landskapet, trots att enskilda brukare försöker motverka dem.

– Vi tror att det behövs en storskalig förändring av jordbruket, i riktning mot en minimerad användning av pesticider, för att behålla rikedomen av arter i jordbrukslandskapet. Då kan vi också göra det möjligt för naturliga fiender att kontrollera växtskadegörarna, avslutar Jan Bengtsson.

Mer information
Studien har publicerats i Basic and Applied Ecology: Persistent negative effects of pesticides on biodiversity and biological control potential on European farmland

EU-projektet Agripopes i vilket SLU ingår

Professor Jan Bengtsson (koordinator för Agripopes), Jan.Bengtsson@ekol.slu.se, 018-67 15 16, 070-233 51 18

Forskare Riccardo Bommarco, Riccardo.Bommarco@ekol.slu.se, 018-67 24 23

Professor Tomas Pärt, Tomas.Part@ekol.slu.se, 018-67 27 04

Forskare Sönke Eggers; sonke.eggers@ekol.slu.se; 018-67 27 40, 076-828 38 48

Pressfoto
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)

Antalet åkerholmar och diken har minskat i jordbrukslandskapet och det inverkar menligt på den biologiska mångfalden. Foto: Camilla Winqvist