Forskning.se - Den nationella forskningsportalen

Tvåspråkig matematikundervisning kan förbättra elevernas resultat

2010-11-29 Pressmeddelande från Stockholms universitet
Många tror att flerspråkiga elever inte kan nå goda resultat i skolan om de inte lär sig tillräckligt bra svenska. I sin doktorsavhandling i matematikämnets didaktik visar Eva Norén att tvåspråkiga elever som erbjuds tvåspråkig undervisning i matematik får ett bra självförtroende och når goda resultat i matematik. Att studera matematik både på modersmålet och svenska kan alltså gynna lärandet.
Många tror att flerspråkiga elever inte kan nå goda resultat i skolan om de inte lär sig tillräckligt bra svenska. I sin doktorsavhandling i matematikämnets didaktik visar Eva Norén att tvåspråkiga elever som erbjuds tvåspråkig undervisning i matematik får ett bra självförtroende och därmed kan nå goda resultat i skolmatematiken. Att få studera matematik både på sitt modersmål och på svenska kan alltså gynna lärandet.

Eva Norén, som lägger fram sin avhandling den 3 december vid Stockholms universitet, har följt både enspråkig och tvåspråkig matematikundervisning i några olika elevgrupper i grundskolan, i nästan fem år. Resultaten tyder på att tvåspråkig matematikundervisning uppmuntrar kommunikation, argumentation och samarbete och att det leder till att eleverna uppfattar sig som duktiga i matematik. Det leder också till att de lär sig svenska, eftersom svenska läromedel används. När undervisningen är tvåspråkig blir det många samtal om begrepp i matematik, men också om hur man lösa problem.

– De tvåspråkiga lärarna har en stor repertoar att ösa ur eftersom de oftast själva har lärt sig grundläggande matematik i ett annat land och senare har utbildat sig till matematiklärare i Sverige. De kan göra många jämförelser, vilket uppskattas av eleverna, säger Eva Norén.

Lärare förmedlar att svenska är viktigast


Men hennes avhandling visar också hur både svenskspråkiga och tvåspråkiga lärare och elever ibland anammar en uppfattning att svenska är viktigare än modersmålet, och förmedlar det till de tvåspråkiga eleverna. Även om det inte sägs rent ut i klassrummet.

Undervisningsprocesserna i matematiklassrum med flerspråkiga elever är tydligt påverkade av en outtalad hierarkisk syn på olika språks värde – och av outtalade värderingar av andra kulturer än den svenska.

– Just elevernas identitet som flerspråkiga måste bejakas av skolan, även i enspråkiga matematikundervisningssituationer. Språk, identitet och lärande är nära sammanhängande, säger Eva Norén.

Hon hänvisar till läroplanen för grundskolan från 1969, där det står att språk och identitet hänger oupplösligt samman, liksom språk och lärande. Både i läroplanen från 1994 och i Lgr 11 uttrycks detsamma: ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade”.

Arbetade sällan på egen hand


– Det verkar som om lärare i dagens skola glömmer det när det handlar om elever som har ett annat modersmål än svenska. Det ses ofta som ett problem i skolan och inte som en tillgång, säger Eva Norén.

Den tvåspråkiga undervisningen i studien bedrevs på arabiska och svenska respektive somaliska och svenska. Den enspråkiga undervisningen bedrevs språkutvecklande. Även i den enspråkiga matematikundervisningen i studien uppmuntrades kommunikation och samarbete i och med att matematikens språkliga dimensioner synliggjordes. Just kommunikationen mellan lärare och elever i de undersökta klassrummen gjorde att eleverna sällan arbetade på egen hand i sina matematikböcker.

Resultaten stödjer tidigare forskning som visar att tvåspråkiga elevers lärande gynnas av tvåspråkig undervisning.

Avhandlingens heter Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning och går att ladda ner på diva-portal.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ytterligare information: Eva Norén, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, eva.noren@mnd.su.se  

Forskarporträtt

    1. Hon ska försköna din värld
      23 aprforskning.se
    1. Arbetslöshet ledde till en grön karriär
      3 aprLunds tekniska högskola
    2. Vågad forskning
      23 marLunds tekniska högskola
    1. Livet hänger på näsan
      20 marLinköpings universitet
Arkiv

Nyheter

    1. Dataspel får tredjeklassare att fatta matte på djupet
      21 majHögskolan Väst
    2. Barnhälsovården fördelas jämlikt men inte helt rättvist
      21 majUppsala universitet
    3. Dilemman i barnuppfostran
      21 majLinköpings universitet
    4. Dataprogram sållar i den genetiska floden
      21 majLunds universitet
    5. Farlig fördröjning vid malignt melanom
      18 majUmeå universitet
    1. Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige
      18 majUppsala universitet
    2. Ftalater i PVC-golv tas upp i kroppen
      18 majKarlstads universitet
    3. Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna
      17 majChalmers tekniska högskola
    4. Full kontroll på plasttransistorn
      16 majLinköpings universitet
    5. Kosttillskott tidigt under graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
      16 majUppsala universitet
    1. Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret
      16 majChalmers tekniska högskola
    2. Förbättrade metoder för att spåra kemiska stridsmedel
      16 majUmeå universitet
    3. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation
      16 majÖrebro universitet
    4. Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
      16 majUmeå universitet
    5. Ett extra år i skolan förlängde livet
      16 majStockholms universitet
Om forskning.se
Forskning.se samlar och publicerar forskningsinformation, till nytta och glädje för alla som vill veta något om forskning. Nyheterna hämtas till stor del från landets universitet och lärosäten. Redaktionen på forskning.se producerar även eget redaktionellt material i form av artiklar och aktuella kunskapsöversikter, så kallade teman.

Läs mer om forskning.se

Våra ägare
ENERGIMYNDIGHETENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  FORMASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster MISTRAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster   |  NATURVÅRDSVERKETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster RIKSBANKENS JUBILEUMSFONDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster VETENSKAPSRÅDETlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  VINNOVAlänk till annan webbplats VÅRDALSTIFTELSEN länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster  |  KK-STIFTELSENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I SAMARBETE MED SVERIGES
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.

Kontakt
Västra järnvägsgatan 3,
Box 1035, 101 38 Stockholm
Telefon: 08-546 44 000 |  Fax 08-546 44 192
E-post: red@forskning.se

Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm. Kontakta redaktionen

Forskning.se använder cookies. Läs mer om dessa här.