Trygghet och god grannsämja främjar hälsan

Tillgången till socialt kapital skiljer sig dock åt mellan grupperna: Sannolikheten att vara föreningsaktiv är fyra gånger högre för en person med lång utbildning jämfört med en kortutbildad. Chansen att känna sig trygg när man vistas ensam ute i sitt bostadsområde om kvällarna är fem gånger högre för män än för kvinnor.

Forskarna har även kartlagt det sociala kapitalet i kommunens bostadsområden och undersökt om det är mer hälsofrämjande att bo i ett område med stort socialt kapital – ett område där man förväntas vara aktiv i lokala frågor, där det är vanligt att grannar pratar med varandra, bryr sig om och hjälper varandra. Det visade sig att kvinnor som bor i den här typen av områden har högre chans till god hälsa, medan något sådant samband inte kunde påvisas för männen.

Genom att särskilt studera ett samhälle med stort socialt kapital visar forskarna också på hur detta kan mobiliseras och öka möjligheterna att gå samman i kollektiva aktioner för att möta olika former av hot och arbeta för en positiv utveckling i den egna bygden. Avhandlingen utmynnar i en diskussion om hur kunskapen om det sociala kapitalets roll kan användas i ett hälsofrämjande folkhälsoarbete.

Malin Eriksson, född och uppvuxen i Örnsköldsvik, är doktorand vid enheten för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet och kan där nås på
mobil 076-812 23 31
e-post: malin.eriksson@socw.umu.se

Lördagen den 12 juni försvarar Malin Eriksson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Social Capital, Health and Community Action - Implications for Health Promotion (Socialt kapital, hälsa och kollektiva aktioner - Betydelse för hälsofrämjande interventioner).
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal Betula. by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Catherine Campbell, London School of Economics, London, UK.