| Ja |
|
126 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Nej |
|
148 | |||
| Vet ej |
|
45 |
Totalt antal röster: 319
Visa tidigare frågor
Svenskarna visar mer missnöje med skolan än med äldreomsorgen
Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet som baseras på data ur den nationella SOM-undersökningen.
- Tidigare forskning om politiskt deltagande har ofta tittat på vad som skiljer aktiva medborgare från passiva. I min avhandling för jag in två nya förklaringar till aktivitet/passivitet. Dels missnöje med hur välfärdspolitiken faller ut, dels hur de institutioner som sköter den offentliga servicen är utformade, säger Maria Solevid som disputerar i statsvetenskap.
Viss offentlig service, till exempel skolan, är tillgänglig för alla. Det finns olika skolor att välja emellan och man har relativt goda möjligheter till inflytande över sin egen situation. Annan offentlig service, till exempel äldreomsorgen, är starkt behovsprövad. Där finns få valmöjligheter och brukarens inflytande är relativt sett sämre.
- Sammantaget innebär dessa skillnader att medborgarna har större inflytande i mötet med skolan jämfört med vad de har i mötet med äldreomsorgen.
Och ju högre grad av inflytande i mötet med den offentliga serviceinstitutionen, desto högre sannolikhet att man uttrycker ett eventuellt missnöje genom en politisk handling, enligt Maria Solevid.
I avhandlingen jämförs skola, sjukhusvård, primärvård och äldreomsorg. Kartläggningen visar att individens grad av inflytande är högst inom skolan och lägst inom äldreomsorg, medan sjukhusvård och primärvård intar en mellanposition.
- Min undersökning, baserad på enkätdata insamlad via den nationella SOM-undersökningen, visar också att politiska handlingar som en följd av missnöje är vanligast i skolfrågor. Minst vanliga är politiska handlingar i samband med äldreomsorgsfrågor och en mellanställning intar sjukhusvård och primärvård.
- Intressant nog kvarstår det här mönstret när hänsyn tas till kända faktorer som vi vet påverkar individers politiska deltagande, till exempel utbildning, ålder och inkomst, säger Maria Solevid.
Avhandlingens titel: Voices from the Welfare State. Dissatisfaction and Political Action in Sweden
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/20821
e-post:.maria.solevid@pol.gu.se
Fakultetsopponent: Docent Christian Albrekt Larsen, Ålborg universitet, Danmark
Tid och plats för disputation: Fredagen den 16 oktober 2009, kl. 13.15, Sal 10, universitetets huvudbyggnad, Vasaparken, Göteborg.
I SAMARBETE MED SVERIGES UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
