Svartjobb okej för svensken – men det finns en gråskala

I strikt laglig mening bör alla byten av tjänster som har ett värde beskattas, oavsett ersättning. Den allmänna uppfattningen om vad som anses vara svartarbete varierar dock och spänner över ett brett register.

— En generell utgångspunkt är att om det sker i mindre omfattning och om det är för privat bruk där människorna har en närmare och personlig relation anses det ok, säger Lotta Björklund Larsen.

I en serie intervjuer med en grupp medelålders människor med rötterna i en svensk småstad har Lotta Björklund Larsen identifierat de relationer, samhälleliga mekanismer och överväganden som förklarar hur det är möjligt att rättfärdiga svartköp. För en del handlar det om ren bytesmarknad, vilket enligt lagen också ska vara föremål för beskattning. För andra handlar det helt enkelt om att köpa så billigt som möjligt.

— I en del fall är svartarbete den enda möjligheten att få hjälp med eller tillgång till något. I andra fall finns det sammanhang där svarta köp och byten av svarta tjänster är en etablerad vana, säger Lotta Björklund Larsen.

Många har en tilltro till den svenska välfärdsstaten men ändå köper man svart. Ett rättfärdigande är man tycker att man ändå betalar så mycket skatt att man har gjort sig förtjänt av att lura staten lite, att få något tillbaka.

— Man kan också se att det anses mer legitimt att byta tjänster än att betala svart. Det är dessutom så att man ser det som mer accepterat att betala någon extra vid sidan om, någon som kommer och arbetar på helgen eller kvällen, utöver ordinarie arbetstid. Det anses däremot inte ok att betala någon svart som går på a-kassa, för den har ersättning för att den inte ska jobba, förklarar Lotta Björklund Larsen.

Trots att många i undersökningen sa sig ha tilltro till det svenska välfärdssamhället, så finns det samhälleliga flaskhalsar och förhållanden som inte anses rättvisa och därför kan lagen överträdas.

- På detta sätt uppnås en känsla av balans och rättvisa i bytesförhållandena, säger Lotta Björklund Larsen.

Avhandlingens titel
Illegal yet Licit. Justifying Informal Purchases of Work in Contemporary Sweden

För ytterligare information
Lotta Björklund Larsen, Socialantropologiska institutionen, lotta.bjorklund.larsen@score.su.se  070-264 12 20.